Aftonbladet – 12 december 1836, sida 1

blockad al Sina sSsegelbara lIloder, utan att alla inre näringsgrenar komma i stockning och statsinkomsterne minskas, som medelst en marin kunde stänga Rysslands allra vigtigaste handelsvägar genom blockad af Finska viken och Rigabugtem — grundstenarne på hvilka Peter den store uppförde byggnaden af Rysslands närvarande makt 29) — som genom samma medel vore i stånd att utföra kännbara diversioner mot Rysslands -lårga sjökust, och kanske till och med att oroa Czaren 1 hans egen hufvudstad 30), som genom detta medel, i fall segren gynnade det, kunde tvioga Ryssland att uppställa stora armeer till kusternas försvar; att detta förbund, säga vi, r l uppgjort ett försvarssystem för Tyskland, som jär byggdt ensamt på grundvalen af en landtmakt. t) Men måhända hafva skaparne af Tysklands nya -Iförsvarssystem, förblindade af soldatandan, trott, fliksom författarne i de Svenska tidningarna , att Englands sjömakt, nar nöden inträffar, straxt skulle stå färdig till förbundets tjenst, och förbisett, hvad detsamma, genom ett ensidigt försvarssystem, förlorade i sjelfständighet, osfhängigbet och måhända i rikedom, då det nu beror Jaf hvar och en hten sjömakt, till och med en Dey af Tunis eller Tripolis, att hota och måhänd j belserska förbundet, genom ett anfall på ess Mrsvanlösa amaritima punkter. — Förbun4t är icke i ståpd att utöfva några väsentliga repressalier. Slutligen böra de Europeiska makter, som af naturen äro kallade att blifva sjömakter, åldrig förlora ur sigte de stora politiska förändringar, som föregått på den vestra bhalfon af I vårt klot, med deras möjliga merkantika, militära och pohtiska följder. — I det nya transatlantiska statssystemet har ett nytt system af sjöstater uppstått, hvilka stater väl ännu äro dvergar, men hvaraf några, när de hunnit utveck!a sina utomordentliga naturliga rikedomar och hjelpmedel, högst sannolikt komma att uppväxa till kampar på hafvet. — Det är visst icke osanrolikt att dessa nya stater, när de em gång blifvit fullvuxna, och såsom sådane börja att känna sin stora rikedom och ungdomskraft, sko!a söka ait rycka från Europa de trenne stora l äliorma för dess rikedom och makt: herravaldet öfver hafvet, hvad som ar qvar af Europas rikedomskäl!or i de andra verldsdelarne, samt hufvudlotten i verldshandeln. I denna stora strid, som förnämligast kommer att afgöras af sjömakter, komma måhända en gång våra efterkommande att se Europa och Amerika uppställda emot hvarandra på Oceanens 0efantliga stridsplats. — Vi tro derföre, att hafvet, vida mera än lamdet, i en framtid kommer att blifva krigsskådeplatsen i det nya verldssystemet, och att derföre de makter, som icke äro sjömakter, ej blott komma att mycket lida i det politiska anseerde de fordom haft, utan också att blifva underkzstade flera slags olägenheter, dem tiden då först kommer att visa dem. (Forts. följer.) 24) Då Englands store smiral, Nelson, för första gången såg den Spanska flottan i Cadix, utropade han iett slags hänryckning: Himlen vare lofvad, att Spaniorerne icke äro lika goda matroser, som de hafva vackra skepp! (arkif för Historia och Gecgr. 13 B. s. 102). I slaget vid Trafalgar visade sig, att amiralen bedömt förhållandet rätt. Männe ej en Skandinavisk amiral skulle hafva samma skäl till patriotisk hänryckning vid åsynen af de Ryska flottorna i Kronstadt, Reve! och Sveaborg? 25) Man plågar beräkna varsktigteten afett krigsskepp af ek, när det efter 15 års för. lopp får en huivudreparation, ull 30 år, Derföre bör hlott cn trettiondedel af en flottas hela styrka byggas om året, förutsatt att fartygen byggas af ek. Antaga vi nu t. ex, — dock må man på långt när icke anse delta såsom något normal exempel, som är grundadt på vigtiga undersökningar och kalkyler i detta ämne — att den Skandinaviska staten, förutan skärgårdsflottan, behöfde, för att sätta sig i jemnvigt med Ryssland på hafvet, 24 linieskcpp och 16 fregatter, och att Norge af denna styrka toge på sin andel 8 linieskepp och 6 fregatter; så komme Norge att omkring hvart 4:de år bygga ett linieskepp, oeh hvart 5:te år en fregatt. I slutet aftörra och äunu i början af detta seklet , antog man i den Danskt-Norska marinen, att byggnaden af ett 74 karonskepp kostade omkrin 186,000 Rdr (148,000 Specier,) ett 60 kaAR AAA