Aftonbladet – 2 december 1836, sida 1

Reflexioner om antalet af brottslingar och korrektionister ; orsakerna dertill och fär gelsernas beskaffenhet. Uti det nummer, som började exposen af dessa till Statstidningen insända reflexioner, anmärktes att förf. sökt besvara följande t:enne frågor: 1:o huru beskaffade äro de författnin-— gar, på grund hvaraf personer förklaras för försvarslöse och såsom sådane dömas till korrektionsinrättningarne; och är revisiorx af dessa och dermed sammanhängande lagar af nöden eller icke? 2:0o huru skola utvägar för kortektio— nisterne att återvinna deras frihet, underlättas, och 3:o hvilka äro de sätt, hvarpå denna sålunda samlade arbetsstyrka kan med ett för staten ech dem sjelfva gagnande arbete sysselsättas, oberoende af den enskilda industri, med hyilken styrelsen öfver fängelserna och arbetsinrättningarne i riket omöjligen kan i brist af förlag täfla, om än sådant vore möjligt, och af hvilka samma styrelse alltid blir beroende, så länge den åt fabrikanter utleger korrektionister i egenskap af daglönare eller arbetare? Af författarens försök att besvara första frågan, upptog förra artikeln de orsaker till brett, dem förf. trodde sig finna i individernes lynnen, i tidens anda och i jordbrukets förvandlande till fabriksnäring. Vi införa i den samnmandragna relauonen förf. såsom sjelf talande, och komma nu till de ersaker, dem förf. söker i Våra brottmålslagar. Den äldre lagstiftningen utgick från bötessystemet. Böterne hafva genom myntvärdets förändring fallit, och träffa ej mer på något kännbart sätt den bemedlade; men tillämpade på den fattige och förvandlade i kroppsstraff, drabba de hårdare den med svaga kroppskrafter, än den med starkare. Kreppsstraffen, och isynnerhet spöstraffet, äro desstom vaahedrande, och utesluta förbrytare från Usamhället. Straffet med vatten och bröd är ej