Aftonbladet – 1 december 1836, sida 2

niog Hortenses hela själsnärvaro och kraft, ait frälsa dem enda son som återstod henne; hon lät utsprida ett rykte, att prinsen hade flytt till Grekland; och ehuru beende helt nära kommendanten för de Österrikiska trupperne, lyckades det henrxe att dölja sin sens sjukdom. Genom en förklädning och med tillbjelp af ett Engelskt pass, blef han derefter i stånd, att under stora faror, genomresa en stor del af Italien; och för att lättare återföra honom till sin fristad i Schweitz, vågade han trotsa den proskriptiomslag, som förbjöd honom Frankrikes gränsor; han anlände genom dag och natt till Paris, ännu mera olycklig, att vara misskänd af den trefargade fanam. Det var Drottringen sjelf, som genom ett bref till Ludvig Filip tillkännagaf, att hon hade anmländt till Paris med sin sen, i samma ögonblick, då Herr 5ebastiani uti dep. kammaren uppläste exa depesch, ait hom hade lJamdstigit på Malta. Det var d. 20 Mars. Folkets utgjutelse af dess känslor för Napoleons minne vid foten af koloernen på Place Vendome, ingåfve makten en stor förskräckelse; regeringen skyndade att ifrån Paris aflägsna en I prins, hvars anspråk förorsakade en stor förlägexhet under den jäsming, som rådde i hufi vudstaden; hans närvaro kunde lätt hafva blifvit känd af folket. Han bodde med sig mor två steg ifrån kolonmen, vid Rue de la Paix. I Lyckan att återse sitt fädernesland hade försatt iden urge mamnen i sådan hänryckning, att hans redan förat vacklande helsotillstånd blef oroande. Han hade ådragit sig en stark feber, och j hans mor vakede öfver honom, då de fingo I ministerns befallning, att på ögonblicket lemra Paris. De tego då vägen till London. Inmen sin ufresa skref prinsen till Ludvig Filip ett bref märkvärdigt för den välItaliga värdighet, hvarmed han deri! reklamerade Iden titel af Fiansysk medborgare, som restaurationen hade beröfvat honom, och som, yttrade han, den trefärgade fanans styrelse icke kunde I betaga honom, utan att våldföra den princip, hvarpå derna styrelse hvilade och utan att missbruka sin makt. I sitt bref erkände prinsen konungen såsom den stora nationens representant; han anhöll om den äran, att få tjena i Fransyska armjens leder; han gjerde sig em ära af att i Itslien i bafva omfattat det heliga försvaret för folkens oberoende; han ville em dag dö i striden för : fäderneslandet. Den unge prinsens bref blef obesvarad: ; men ett så ädelt språk visade hvilken kraftfullhet, sem låg hos arftagaren af ett stort namn. I Den resa prins Napoleon Louis företog till England var nyttig för kans bildning; han i besökte och tog men den största uppmärksamhet kännedom om alla industriella och vetenI skapliga inrättningar. Den höga aristekratien i England skyndade att visa honom utmärkt aktning och sympatbi; men den unge prinsen vägrade att emottaga de gästfrihetens artigheter, man ville slösa på honom; han emottog ingen I bjudning, af aktning för Kejsarens minne, hvilIket han dyrkar med en religiös exaltation. i Återkommen till Schweitz, i Augusti 1831, fick han der snart emottaga en hemlig depuItation af Polackar, utsände från Warschau, för att föreslå honom att sätta sig i spetsen för nationen, som trädt under vapen. Den Italienska insurrektienens olyckor hade gjort honom I misstrogen mot politiken i Palais Royal. Hans namn af Napoleon Buonaparte kunde väcka farhåga, och bestämma Fransyska regeringen att lemna Polen åt sitt öde, oaktadt man ännu låtsade sig vilja understödja dess sak; prinsen beslöt derföre, ehuru med smärta, att icke I mottaga det ärofulla och grannlaga anbud, som I gjordes honom. Det var en grym uppoffring af försigtigheten, för Polska revolutionens bästa. Ack! den unge prinsen anade icke, med sin J ädla öppenhet, att Polen redan var ett utkeradt l offer åt Rysslands hämd. Oaktadt de höga politiska skäl, som tillbakahållit den upge furstens enthusiasm, kunde han icke besegra den bittra sakmad han kände öfver, att icke få utgjuta blod för det olyckliga I Polen; han hade undandragit sig sin moders vaksamma blickar, och i hast lemrat hennes boning, utan att säga henne farväl, då underrättelsen lom Warschaus fall göt fortvillan i hans bröst, Joch återgaf honom åt hans moder, för hvilken Försyner icke sparat något grymt prof. Kejsarens sons död var en verklig olycka för patrioterne i Frankrike och för hela hans olyckliga familj. Det fanns nu en svår medtäflare mr oo om Hadmat oo oc OF ff NT mnmnar: I.