ingar öfverända. Icke förthy lära några kopparslaga:e i ett af rikets vestra län, autingen jelfve ingått, eller formått Kon. Befallningshafvande, att ingå till K. M. med en förfrågan, huruvida de egde lof att tillverka de bränviostyg allmogen hade rätt att nyttja. — Det är svårt att af ofvanintegve Kongl. resolution sluta, huruvida denna förfrågan kurnat ega sin srnnd i någon åstundan att erfara om regeringen tilläfventyrs torde behjerta kopparslagarnes förhoppning att få de redan tillverkade enpipiga bränvinsredskapen litet mer säljbara. Att regeringen före ifrågavarande resolutions utfärdande, rådfrågade LandtbruksAkademien, var mycket välbetänkt, ehuru det är trohgt, att hvarje nybö:jare i mekaniken, kunnat upplysa regeringen derom, att ångröret tjenade till ångornas afledning, och att snabbheten i denna afledning beror af ångrörets storlek, samt att det alltså gör ingenting till saken, om ångrören äro flera eller färre, så snart deras sammanlagde genomskärningsyta är lika. Emellertid har nu ett plumpt fel inkommit i den kongl. resolutionen. Der står att de små ångrörens diametrar sammanlagda ej må öfverstiga 8 tum. Delta är en nog stark missräkning. Frågan var icke om rörens diametrar, utan om qvadraten af deras afskärningsytor på smalaste stället. Då LandtbruksAkademien knaj past kunde vara okunnig om det grofva felet i cirkuläret af d. 11 Juni, om hvilket Reg. älven genom tidvingarne blifvit upplyst, så är det oförklarligt att Akademien i sitt utlåtande kunnat låta detta fel passera utan rättelse.