Aftonbladet – 30 november 1836, sida 1

HAV SIHELUTLe AA ne ar vå MEON AR RASER gares, rusade nu till och afskuro hästarnes drag linor. Folket var i den högsta förbittring mot Engelsmännen, och det skulle varit vådligt för dessa att visa sig i truppernes grannskap. Hr Freire, minister för inrikes ärenderna under Silva Carvalho, ville nu i vagn begifva sig till Belems slott. Oförsigtigt hade ham klädt sig i uniform och påtagit alla sina erdnar; folkhopen igenkände honom således, och några kulor från npationalgardet siräckte henom död till marken. Hans mördare skola ha varit 7 till antalet, hvilka, väpnade med pistoler och colkar, imnehade palatsets trappa. Samma öde skulle äfven hafva träffat den nuvarande inrikes ministern Silva Passos, om ej Saldanha afstyrt det. Drottningen, som ändthgen insåg, att hon missräknpat sig, lät bedja Brittiska sändebudet om beskydd ; men han kunde först sent på aftonen låta sätta i land 300 rariosoldater vid Jungueira, som på alla sidor omgafs af de stri dende partierna. — Då allt flera af Drottningens anhängare öivergingo till nationalgardet, öppnade hoa omsider underhandlingar , och afskickade efter hvarandra fyra parlamentärer tilll Campo d Ourique med foljande förslag: 1.0 att nationalgardet skulle skiljas åt och begitva sig till sina qvarter; 2:o att H. M. endast åsyftade Portugisernes lycka, och begärde blott en pärskammare, samt ville afsinda markis Seldangba, för att lemna vidare upplysningar. Detta förkastades, och man lät förstå, att om Sal davha infann sig, skulle det gå honom på samma sätt som Freire; 3:o Pärerne skuile få sitt säte i Cortes, utan att väljas, och en amnesti beviljas för alla dem, som gått på Drottvingens sida; endast det sednare medgafs, men med det vilkor, att Britterne skulle gå ombord igen (hvilket också skedde). Slutligen 4:o Drottnizgen ville bibehålla 1820 års författning med de medifikationer deri, som Cor tes kunde besluta, hvilka så fort möjiigt skulle sammanträda, och ministrarne intill dess qvarblifva på sina poster. Detta antogs och förknasdes kl. 1 eft. m. d. genom skott ifrån Georgs-fästet, och en Portugisisk krigsbrigg. Klockan 5 lemnade Drottningen, under enabanda sa!ut, Belems slott, och begaf six till: Necessidades-palatset, hvarvid nationa gardet under höga fröjderop defilerade och sedan återvände hvar och en till sitt. 5 eller 6 menniskor omkommo vid dessa uppträden. Alla affärer ha afstannat. Amiral Gage enmodade franska smiralen dugon, att medverka till företaget, men hvilket denne endast medgaf, så vida frcga vore om Drottningens försvar, I icke för att landsätta några trupper. I Hertigarne sf Terceira och Pa!mella, Hr Renåufe, 5. Carvalho, Aguiar, Castro m. fl., hade: slla räddat sig om berd på Engelska livieskep-! pet Malsbar. På efermiddagen (förmodligen ) dev 4) for Drotisingen, åtfölja af Prins Ferdinand i en öppen vagn genom staden, och besökte om aftonen spektaklet, hvilket hon ej gjort sedan den 9 ISeptomber; hennes motta gande der var kallt. Genom ett missförstånd uppkom den 6 en strid emellan militärer afj oiisa partier, hvarvid 17 stupade och flera sårades. National-gardet återställde likväl freden. Est dekret af dena d:te utnämnmar Hr Så da Bandeirra till konselj-president, Hr Silva Pessos! för inre och Hr Vieira de Castro för Justitieärenderna. Afven har ett tacksägelse dekret aflätits till nstional-gardet, som om söndagen skulle mönstras. — Arvtiklaros i Naciona! äro äfven af försonligt ionehåll, och ett suplement till bladet åsyftar, att lugna sinnena i anscende. vill hv2ed som förefallit. Spanien. Förslaget, att Cories skulle förklara Rodil ovärdig national-representationens förtrosnde, har blifvit förkastadt. Denne lärer, som det påstås, redan förut hafva erbjudit sig, att afsluta fred med Don Carlos, och man misstänker, att ban nu ärnmat göra detsamma gezcom Gomsz, som han låtit flere dagar eckupera den rika saden Caceres, och om hvilken man ej visste antingen han genom Leon eller Galicien ärnade begifva sig till Madrid. Man gjorde sig Ikväl vu åter de bästa förhoppningar om hans nederlag, emedan den unge och talangfulle General Narvaez verkligen med sina 3000 man aftågat för alt möta bonom. Då han marscherade genom Madrid, emoitogs han och hans trupj l j :