Aftonbladet – 24 november 1836, sida 2

L Å 24 års ålder ärft eller i gåfva fått en fabrik, än j) den, som fåt: em fabrik genom tes:amente, köp : eller byte, eller varit så driftig, att han förel 24 år förvärft den, eller fått den på inventarium 60. s. V.; 2) att man före 74 års ålder är skickligare att drifva de mest maktpåliggande kemiska fabrikerna, än t. ex. skoflickarehandtverket. Här talas om tillärd person; hvilken person är tillärd? En skicklig anmärkare i detta blad (se bladet för den 13 och 14 Oktober) har redan frågat hvarifrån ålderstalet 24 kommit, och man torde träffa sanningen om man svarar, att det kommit från bryderiet att bestämma ålder, der den icke är bestämbar. I förbigående frågas, hvilket blekeri som icke är kemiskt? Våra — backstugusittare drifva ofta blekeri — ej såsom binäring — med kalilut och solstrålar, och torde väl med tiden lära sig att bleka med chlor, eller chlorkalk; skola de nu mista sin näring? Vi skola nedanför; vidi 4:de punkten närmare vidröra detta ämne. c) Arbete med egna händer. Så att i det fria Norden det ej kan tillåtas hvar som hälst att med egna händer verkställa ett lofligt arbete! Ar arbete så skamligt att det bordt förbjudas bättre personer, eller fruktar man att dessa lättare än andre skola missbruka friheten till sjelfsvåld. d) Husslöjd tillkommer blott landtman, och blott såsom binäring. Hvem är lavdtman och hvad är binäring, t. ex. i en slöjdefiskals eller bränvinsadvokats tanka? Och hvarföre må ej alla handelspersoner i Städerna hädanefter som hittills idka slöjd till binäring? e f) Om någon tillverkat en sak till husbehof, men finner sig sedan ej behöfva den; hur skall hans vara anses i handel, och han sjelf vis åa vis en slöjde-fiskal. B. Om Qvinna. Det är lika litet skäl att inskränka slöjd för qvinna som för man. Man måste medgifra att Kollegium i görligaste måtto sökt träffa fruntimrens smak; men att denua ofta är ganska nyckfull, kan man s3e i en äldre upplaga af Tunelds Geografi, der det berättas om en fru (Björnelou, om vi rätt minnas), som under sin mans frånvaro i kriget ej allenast ombestyrt byggnad och inredning af ett vackert hus, utan ock deri med egna händer insatt alla fönstren — ett gudlöst intrång i skråbrödrarätten om fönster ej vore ett serdeles husbehof. Förvändt synes att Kolleg. velat medrgifva qvinIna samma frihet som man i afseende på fabrikers I drift och bandiverks, men ansett hemne mindre skicklig då frågan var om arbete med egen Taand. Få qvinnor äro roade af att lufves med len hundra stycken arbetare, och underhålla sig med 4 till 5 foliasnter räkningar; men är frigam om att sjelf vara flitig, helst med utsigt att förvärfva något, så öfverträffar qvinnan mannen. Att Kolleg. tillät qvinnar lifnära sig med hårI klädsel, matlagning hos enskilda, derföre stå soirgerna och supeerna i ster förbindelse; per analogiarn kan slutas att Kolleg. ej alltid velat Ibetaga qvinnokönet dess flebile beneficium att I vårda sjuka och svepa lik. yu I