Aftonbladet – 18 november 1836, sida 1

STOCKHOLM den 18 November Tidningarne med dagens utländska poster izå från Paris till den 3, fråa London till den 7 samt fråm Hamburg till den 11 dennes, Frankrike. Strasburgska upptåget sysselsätter naturligtvis Jnu nästan uteslu:ande de Franska bladen. RBe, geringen lägger mycken vigt på den omständigheten, att Ludvig Napoleon är i Schweitzisk tjenst och bott i Schweitz, hvarföre man tycker ingenting vara naturligare, än att hans föreretag är en tillställning af de anarkister, som drifva sitt spel derstädes och blifvit så häftigt förföljda af Franska styrelsen. Denna faktion har, enligt Journ. des Dcebatss åsigt, icke funnit sig nöjd med de anställda gat-upploppen i Frankrike, icke ens med de båda revolutionerna på Pyreneiska halfön (som också naturhgtvis äro ett verk af den Franska anarkistiska faktionens tillställningar), utan söker tillvägabringa en ny revolution i Frankrike, och den militärisk. Detta skall dock vara det sista försöket.? Bemälte Journal förmanar Schweitz att öppna ögonen och se, huru stort skäl Frankrike haft att betrakta Schweitz såsom samlingspunkten för all fransk anarki. Ehuru det Strasburgska och det Vendomeska målet komma att behandlas af olika domstolar, såsom vi sist berättade, lärer dock regeringen åter hafva fått siea skrupler och tro, att håda företagen haft sammanhang. Assisrätten i Colmar har redan begynt instruera sitt mål. Mycken fråga skall vara, huru man bör anse och behandla Napoleons brorsson. Journ. des Debats, som förmodligen utirycker vede:börandes tankar, påstår, att, ehuru groft den unge mannens brott är, ban dock icke hör komma att behandlas annorlunda än som statsfånge. Tillståndet för hans faster, f. d. Drotiringen af Neapel, att öfver vintren vistas i Paris, har blifvit bekräftadt. — Huru illa anlagdt och . fullkomligt isoleradt insurrektionsföretaget varit, synes bast deraf, att ingen enda af Strasburgs invånare blifvit invecklad elier arresterad. Deremot har en afskedai ötverstelöjtnant) blifvit häktad, från hvilken flera bref funnits i en af de förut arresterades gömmor. — Man har anmärkt, att Biografi des Contemporains (som redigeras af fiender till den nya monarkien) just veckan före insurrektionen sysselsatte sig med Prins Ludvig Napoleon. — 4de Artilleriregementet skulle den 7 November lemna Strassburg, för att garnisonera i Lafere. — Om osammanhanget i hela uppträdet berättar man, att några ropat: lefve Republiken !? några till och med: lefve Henrik V! Napoleon Ludvig och de öfrige medbrottslige hade blifvit misshandlade vid arresteringen; han sjelf har spår af slag i ansigtet och hade mistat hatten etc. Atkillige komprometterade hade flytt. Sjelfve den fversten, som häktade Ludvig, blef sedermera arresterad... Ludvig skall hafva kommit från Paris. i Fn kaffehus-värd, Brion, har äfven bhfvit räktad. Det var hos honom, som den officer, vilsen anförde det detachement, hvilket aresteade Prefekten, hade klädt om sig. Denne oficer var icke Grefve de Grecourt, såsom man örst sade. De effekter, som tillhört den verkiga anföraren för detta detachement, hvafva blilz it funna hos en advokat, Roussel, som äfven lifvit knipen. Några simpla artillerister, som nisshandlat de Pontonnierer, hvilka ej ville hura för Kejsaren, har man tagit. D. 3 Nov. kom Thiers till Paris; och det är ifvet, att detta föranledt en hel hop rykten och issningar om det nya kabinettets kombinationer. Ph. hade audiens hos Konungen redan dagen efier in ankomst och dessutom en konferens med Varskalk Gerard, hvarefter denne genast hegaf ig till Konungen. Man inbillar sig, att detia kall betyda, det endera af dem torde komma spetsen för ett nytt kabinett. NFgsR Spanien. Den telegratdepesch, franska tidningarne med förra posten innehöllo, om Drottning Christicas utnämnande till regentinna, under hennes dotters mindertrighet, är något förhastad. Enligt konstitutionerx bör nemligen det lagförslag, nåcson deputerad vill afgifva, genast uppläsas, Sist inom två dagar bör det derefter för andra gången upplösas, hvarvid debatteras cch röstas om huruvida det skall upptagas till diskussion eller a föbacetas och i förra falla om cådant