Aftonbladet – 17 november 1836, sida 3

1 allmänhet under de sednare ären at hans Niksstalhållareskap, sch serskilt med afseende på Sjuttonde Majfrågan. Storthinget 1827, Grefve Sandels och Storthinget. Grefrve Sandels hastiga och oväntade afskedstagande för sin svaga helsa i November 1827. Anledningen dertill: uppträdet på Christiania theater den 4 November 1827 och de förmenta Attentatersa mot Bonuagen, Föreningen och Svenska mationen. Polismästaren, Theaterdirektörn, cch historien om de tre Sköldmöerne, Svea, Nora och Skandinavia, Grefse Platens utnämning till Riksståthållare och den synpunkt, utur hvilken han betraktade sin nya befattning. Hans ankomst till Cbristiania, signalen till stridens utbrott. Grefve Platens cirkulär emot firandet af sjuttonie Majfesten, kort efter följdt af Regeringens kungörelse eller manifest i samma ämne, Storthingets adress till svar på kungörelsen och 17 Majfesten helt och hållet rättfirdigad. Storthingets upphöjda och kloka politik. Pröfningen afj Statsrågens handlingssätt, hvilka icke protesterat mot kungörelsen. Norska Riksrätterne. Saknaden i Norska konstitutionen af något stadgande. som motsvarar 107 Yi Svenska Reg. formen. Norska Statsförfattningens grundfel. Resultatet af 1828 års S:orthings kloka och ädla politik: Sjuttonde Maj-festen upphör att firas och vidare stridigheter i denna fråga synas undanröjde, då Riksståthållaren och lokalauk toriteterna genom sitt uppförande d. 17 Maj 1829 föranledde sakens upptagande å nyo och än mer gjorde den till en nation-lsak. Ytterligare orsaker om festens upptagande, Kapten Mariboes tl. 1 Grefve Platens och lokalauktoriteternas i Christiania bedrift den 17 aj 1829. Försök att göra Cristianias invånare till de brottslige Christianias Borgerskaps äldstes anhållan om ansvar å Auetoriteternas förfarande och resultatet deraf. Werkan utaf denna bändelse på sinnesstämningen hos nationen, och de utomerdentligt vigtiga politiska följderna deraf. Splitring af den förra Storthingsmajoriteten och en vidtut-ecerde söndring inom nationen. Den förra oppositiopens depopularisatiox och uppträdandet af en ny opposition, som uttrycker mangdens upprörda känslor och passioner. Tydliga syxptomer af denna söedring vid 1830 års Storthinog under den märkvärdiga diskussionen om den förnyade Adressen rörande Sjuttonde Maj-festen, Sträfvandet utaf oppositionspressen i Norrige sedau 1829 och 1830 att vidga denna söndrinc eeellan de bildade och obildade klasserne, eme!lan Embetswannaklassen och Allmogen, Det i Norrige såkallade Benderegementaet Verkan af dessa söndringbemödansen på Storthingsvalen 1533 och 1835 sawt på Representationens sammansättning och karakter. Enskilde natrioters åtgärder för att motverka dessa söndringsbemösdenden och Bonderegementet. Regeringens bamdlingssätt derewot i denna nationalangslägenhet, och den Norrsta miristeriella pre:se : i Stockbolm. Granskoing utar dessa synpunkter af Höjeste Ret:s Advokateu Petersens pisydvyer för StatsMinistern uude: Riksrättsaltionen. Sista skepnaden af Sjuttonde-Moej-rågan, Tillkännazifvandet att Storthingsiedamöterues deltagande i festen den 17 sist Maj varit en af orsakerne ill S orthingets Upelösning — tuledoingen til! Emetsmännens beslut så vid 1933 som 1835 års Storthiog att fira den Sjuttsude Maj; det tydligaste beviset att Sjuttonde-Maj-frågan är defivitift afgjord -ch icke mera kan bli af nåsen vigt. Slut på breräitelsen om Sjuttende-Maj--triden och på andra epoken af misshällich-terne emellan W.rreska Statsvaskt-rne. Serskilda frågor; som under denna tilrymd ifrån 1827 till 19836 bidragit att öka misshälligheten. TREDJE EPOKEN af striden emellan Norrska S-atsssakterne, börjad sed Srorthingets brådstörtade upplösnisg sistl, Juli månad. Fara för Föreningen utaf d-ssa cupphörliga stridigheter emesilan Konusgamakten och Represcntationen i Norrige. TREDJE AFDELNINGEN. Misstanvkarne i Nurrige om Svenska Amalgamationsplaner, och tvertom i Sverige om :Norrmännens planer och ömskningar att helt ceh hålet upplösa Föreningen och åtskilja Rikeva. Orimligheteu å hegge sidor af dessa misstankar, hvilka blott underhållas i partisyften af den Norrska Ministeriella pressen i Stockholm och utaf en del af oppositionspressen i Christiania. Missnöjet i Sverige med vissa delar af Föresringsfördrsge eller med Föreningeo sådan den nu är; det orättvisa i detta missnöje, när det rigtas mot Narrska folket, alldenstund Föreningen sådan den är eller dess ofullkomligheter just är Svenska Rezeringens verk och en följd af 1814 års politik, hvilken så ville hafva den. ÖOvättvisen af de klazomål! , som i Sverige föras mot Norrska foiket och Bepresentationen för de fördelar, som blifvit Norriges handel och sjöfart beredda 1 Sverige, samt för de utan allt förhållande till Föreningsfördragens jemulikbetsprinc p stående bidrazen ifrån Norrska sidan till det gemensamma försvaret och till de gemensamma Unmonsutgifterne. — Srenska Regeriagens bandlingssätt i dessa frågor. Nödvändigheten af ett nytt Förseningsfärdrag för att komma till en billig, fast princip för b-gge Rikenas gemensamama utgifter, upplyst genom exe zoplet af ;8128 års Budgetkommitttes yttrande i frågan om bidragen till Kabinettskassan och Koavoyka:san. TILLÄGG: röraade Stat-ministern Lörenskiölds seger och qvarstadmande på sin plats; afskedstagandet af Statsråden Collet och Dirik, f. dStatsrådet Grefve Wedei Jarlsbergs , karakteristik öfver 1814 års uppresning och sjelfständighetsförklaring. Uti Wi. Isbergs Bakhandel, å I Hdr 16 sk: ithore ff. Teckninzar.