Aftonbladet – 17 november 1836, sida 3

7 FJ vg IR MR MD TER BON LE be A VÄVS OAVIFUA BN? Si mänt erkänd i Norrige. Frågan derom väckt vi det sista, i Juli månad upplösta Lagtima Storthin get. Denna frågas väckande sannelika orsake till Stortbingets upplösning, och till den :sedna: inträffade bäftiga spänningen emellan Norrska Stats makterne. Behofvet af ett nytt Föreningsfördrag icke mindre tydligt utur synpunkten af Sveriges ä af Norriges intressen. Angelägcnheten utaf att den na fråga äfven vid nästa Riksdåg upptages i Sver ge. Det fördelaktiga för Svenska Representationei i den omständigheten, att frågan redan förut ä väckt och behandlad i Norrige. Det:hufvudsakliga ste hindret för ett nytt Föreningsfördrag, eller d bemödanden, som blifvit använda för att stifta spli ech söndring samt underhålla nationa!hat emellar Svenskar och Norrmän. Vigtem af att dessa bemö danden motverkas, innan de slutligen leda kansk till sjelf va Föreningens upplösning. Hvilka utvä gar finnas att betaga dessa bemödanaden deras ver kan? Enda medlet dertill: en undersökning som å. dagalägger, att de beskyllningar, som i Srerge gö ras mot Norrmännen, syftande att väcka misstroen: de och ovilja mot Brödrafolket, äro ogrundade; och icke mindre de insinuationer, som i Norge utspri das för att göra Svenska folket och dess tämkesät hatade och misstänkte, De nästan oafbrutsa stri digheterna under loppet af sexton år emellan Nor: ska tfatsorakterne, försämsta källae och anledain gen till de ensidiga, falska och hatfulla framställ ningar, medelst hvilka. Norges folk och Represen: tation blifvit inför Svenska allmänheten afmälad med så mörka färger. ANDRA AFDELNINGEN: Utvectling a den sextomåriga striden emellan Norrski Statemakterna. Öfversigt-Föreningens tillkoms af väsende ch karakter: annutlerandet af Kielertrak teten, Deklaration jifrån Fredriksstadt, Konmventio nen i Moss, erkännandet af Konstitutionen utaf dei 17 Kaj, underbandlingarne i Christiania, öfverens sommelsen om Koustitutionerx af den 4 Nov., Sven ska Kommissarierses ratifikation, dem nya Ke-un zems ed ech försäkran. De tvänve fördragen Nevka Konstitutionen: fördraget emellan Riken: om deras förening under en Konung, ech Fördra get emellan Norges Konung och Norges folk striden emellas Norska Statsmakterne angående det försträmndea fördresget, del i anledning af den väckta frågan om ett nytt Föreningsfördcag, dels i följd af underordnandet -ch undertryckandet utaf Norges politiska och natiovala symboler såsom sjelfständie ech oberovude Stat. Granskning af Stridsfrågan utur Föreningsfördragets syvpunkt. Obehörighetes af de Norr: märs förfarande, hvilka inblanda Sverige i deona trid, och vänds tadlet emot Svenska nstionem i stället for emot Norska Regeringen. Löjligheten ec orisligheten af föregifvandet att Svenska foltet skulle bry sig om huru skyllerkurar och lavetter äro målade i MNorge eller hela frigan ora symbolerna Frågan om en serskild Norsk Diplomati och en separerad behandiiog af Noriges utlindska anreclägenheter och transaktioner med fremmande makter. — Striden emellan Norska Statsmekterne om det xndra fördraget eller fördraget emellan Norriges Sonuane och Norriges folk. FÖRSTA EPOKEN af denna strid. Symptomer af missnöje med konstitutioaen å Kovungamsktens sida redan vid 1815 och 18:18 års Storthing Stlridens fullkomliga utbrott vid 1821 års Storthing, Militärieka rustnicgar och rörelser i Sverige. De tio progositionerne elter Förslsgen till koastitu: tivnens omstöpning och en nära Obegränvses utvidgming af Konungamakten. Avalyt af de tio propesitiomerna och deras fö hållande till :814 års löften och försäkriegar. Uppkomsten af en I sposition inom Norska Representationen., Bidragande orseker vid i1far års Storthing till Orpositiomens utbildning: Adelsfrågse och Denska skuldfrågan, semt botelser om utländska makters inblardnsing. Bodö-saken och Svenska kabinettets behandling af denna fråga, första anledningen till Norr männens önstam om cen serskild Norsk Diplomati. Uppkomsten af det alljemt sedermera fortfarswde pennkriget mot Norges represestation och institutinmer; den famösa srtikelu i Aug. 1821; verkan af denna taktik på tänkesättes i Norrige och till oppositionens utbildning. Några ord em Bondeupproret? 18:18. Svensk: ordnarnes utsående i Norige ech de nya synpunskter, hvarifrån ordensfrågar började betraktas. Nuvarande H M. Konungevs utomordentliga fritostighet med gåfvor och lån, de första åren efter föreningen; vida mer än 450,006 Sp:dr på detta sätt utdelade. 1824 års Storthing Oppositienens handlingssätt, politik och karakter De tio propositionerna enhälligt afslagne. Regevisgens fullständiga nederlag. Oppositionens sät att begsgna sin seger. Dess försonlighet, dess li beralitet i penningsanslag; civillistans och, apana gets ökande; den vid 1823 års Riksdag uppgifn: bristen af 100,900 Rdr i hofbållningssummas fylld med 166,666 Rdr Bko. Det väckta misstro endet och farhågorna föranleda tanken att uppkall: Nationalitetskämslan till konstitutionen försvar. 17 Maj-festens upphef och syftning. Upp kowsten af taktiten att förespegla Norska folket er fiendtlig sinnesstäering hoc Sycnska natioxen mo I Norges konstitutionella frihet samt Srveasta A malgamationsplaner. Det ursäktliga och naturlig i denna taktik 1924 och de nästföljande åren; escj det orättvisa och oredliga deruti under de sista 6 7 åren, di denna taktik blifvit dvifven af partimär blott som ett medel att vinna popularitet. De yt terligheter, till hvilka dena ensidiga uppfattninge af nationalitetsprisacipen ledta De motsatta extre merne: den Norska ministeriella pressen 1 Stock bolm och Norskhetsfanstiswen uti en del af eppo sitionsnressen i Christiania — Striden or