Aftonbladet – 14 november 1836, sida 1

VO OO VÄ HV i Kongl. Krigsvetenskaps-AkadNun I bade i lördags sin års sawmonkomst, som Db vistades af II, K. IL. Krovpriosen, hvilken de vid bebagade iniega Presideosstolen. Herr Ge neraladjutanten Akrell uppläste en kort minnes teckning öfver Akademiens under årets lop aflidne ledamöter, hvariblamd man hufvudsakli gast anmärkte: Generallöjtnanten Grefve Cron stedt, General Stabell, Generalmajoren Holst Ofversteloj:nanterne Hellström, Sturzenbecker Kjerrulf och Friherre Siifyersköld , Kaptene Ståbl, och af Utländske: General Suremai samt Generalen Grefve Suchtelen. Bland de sistnämndes märkliga lefnadshändelser kund författaren icke undgå att nämna Sveaborgs er öfring, men anmärkte dervid, att vi icke skul le hafva skal att beklaga oss deröfver, om-d inom murarne gjort sin skyldighet så väl sor han, utom dem, och att han dervid tjenade si monarks intresse. Det märkvärdigaste vid denna högtidsdag va likväl en af Akademien belönad prisskrift, sva på frågan: Hvilket som är uyuigast för et lands försvar, en stående armce eller ena bevå ring? Författaren Herr Major Hazelius besva: rade den såluuda: att det bästa är en gamma exercerad stam och ena exercerad beväriug at ioförlifva dermed, dock så, att i fall han bad att välja emellan antingen blott det förra elie blott det sednare, skulle han välja den stående reguliera stammen. I anseende ull proportionen emellan dessa båda tror han, att det hos oss bestående förhållande är det råtiaste, endas vi hade iastruktionskompsuier, hvartll vi likväl, Gud: klagadt, sakna anslag. I anseende till beväringen, så borde den bättre exerceras, hvarill det är troligt, ait nagrea 100,000 Rd: ej skulie vagras af Ständera2, om de, som ha så mycket inflytandes opinionen, i siallet at yrka beväringems ensamina tllräcklighet för landets försvar, upplyste: denza opinion om nödvändigheten al beväringens bäitre öfmiug. AllL detta vill med andra ord såga, att det hus oss bestående, nemligen det af Regeringen anordnade, är det aldra föcrtöffiigeste , och at de enda bristerna deri, äro de af Ständerna vägraoe penningebidragen. Af skriften upplästes valda stycken. Det torde icke vara det limpligaste att vilja bedöma eller vederlägga en afhandling, som man blott hört uppläsas, och dervid icke en gang det hela; men som det förbigångna endast rörde det histeriska af åtskilliga folkslags militärorganisation, och deribland vår egen; då resultaterna a! författarens åsigter uppläsies ; då dessa äro huf. vudsaken och då vi ej betvifla, att Hr Hazelii skrift komraer att frams.ällas såsom någonting ganska förtjenstfullt, just för dessa resultaters skuld, icke för det verkliga goda den företer i stil och beläsenhet, samt. att den kommer att bli den käpphäst, hvarpå man vid ett och annat tillfälle torde rida sperr emot de nya anslagens vedersakare, så skall en blick på författarens