Aftonbladet – 4 november 1836, sida 2

(Insändt.) Af Redaktionens opartiskhet vågar man förvänta plats för Anmärkningar öfver Hr Professor Ahmans försvar, rörande förfarandet vid undersökningen af Studeranden Palmgrens dödssätt uti Stångån vid Linköping. (6:te Aftonbladet N:o 24.) Her Åhman har ingalunda mäktat uti detta sitt emphatiska svar inlägga ett enda argument emot undertecknads anmärkningar, hvilket kunde försvaga deras behörighet. En mängd deklamationer och beskärmelser utgöra svarets corpus, den man ock må lemna i fred, tills man hopsamlat och skärskådat hvad, som eentligen skulle tillhöra saken. Vid försvaret af den klandrad: attesten har Hr Å. till en början nödgats göra ett tillägg, neml. att Hr Palmgren omkemmit genom gqväfning i vatten, så vidt yttre tecken visa. Men detta tillägg vållar, att man så mycket mera saknar det protokoil, som bordt upptaga dessa tecken, dem Hr Ahman tagit sig för, att indela i positiva och negativa, aldeles såsom Professor Liljeblad gjorde med gärdsgårdar. Qväfningstecken indelas eljest af medic. författare uti säkra och sannolika. Då man betraktar ett lik, varseblifver man de sannolika. Vid obduktion träffas de säkra. Lagen har erföre vid fråga om död krepps undersökning ovilkorligt föreskrifvit både besigtning och obduktion. fr Åhmsn har försummat det sednare och vill försvara försummelsen med en ny teckenlära. Men beklagligen kan man ej genom blotta inspectionen förvissa sig om, att en, uti vatten befiatlig person icke kan vara förgftad! Då intet enda af de förekallade vitnen set! Hr Palmgren nedkomma i vattnet, huru har Hr Åhmans öfvertygelse em mannens dränkning kucnat genom vitnesforhören öfvergå till vissheat? Då Hr Åhman var så säker på vitnesförhören, hverföre uttrycktes säkerheten med et! torde uti attesten? Gör man så? Det vil fastmer symas, som om förhören vunnit i vig under sommaren! Hvad har Hr Åhman genom denna attes gjort? — Skall detta åter repeteras? Nå väl — Han har gjort hvad ingen annan läkare, utom Doktor Kullberg, vågat göra. Han har rörande en afliden person uthändigat en medicelegal attest, som ej grundade sig på ett obduktionsprotokoll. Han har inför en domstol mec ed fästat, att den vigiägaste del af den undersökning han börjat, var öfverflödig, men deri vid fogat en försåtlig hemställan, hvarigenon ansvaret för uraktlåtenheten kunde äfven til någon del öfverflyttas på domstolen. Till råg: på allt har han velat försvara ett slikt förfa rande. Bland roligheterna i försvaret må an. märkas, att den döde icke var afdagatagen, innan han kom i vattnet. Hvem såg på? Nå gon spiritus familiari;? Vitgzesberättelserna upp. lysa iatet derom! Hr Åhman har ock försökt, att försvaga der honom förbindande kraftea af 1818 års allmönna stadgande med 6 28 kap. missgerningsbalken (för ingen läkare obekart, emedan der fått plats uti medic. författn. samlingen af å 1824 p. 274,) samt vidare med ett Kongl Cirkulär till Landshöfdingarne, rörande nöd. vändigheten, att kronobetjenter böra med me. ra urskiljning ifrågasätta medico-legala andersök ningar. Dessa lagrum passa öfvermåttan ill till Palmgrenska häadelsen! Har icke Hr Åh j man kunnat fatta, att så väl lagstadgandet, son I a 1 2 TT 1 I so na