Aftonbladet – 3 november 1836, sida 1

UTLANDSK JURNALISTIK. I N:o 1 af det sjunde Aftonbladet, för der 12 Oktober, förekomma, under rubriken: Donna Maria och Portugiserne, tvenne bref rörande ställningen i Portugal, det ena dateradt Paris den 22 September, . och det andra Lissabon i medlet af Juli detta år, båda hemtade ur Allgemeine Zeitung. En af sistnämnde tidnings nummer med förra posten innehåller en:iskrifvelse tilliRedaktionen, från London af den 4 förliden månad, hvilken skrifvelse i åtskilligt rättar de uppgifter, som förekomma i de ofvannämnde båda brefven från Paris och Lissabon. Vi anse oss derföre pligtige, att likaledes lemna ett rum i bladet åt den Londonska reklamationen, hvilken är af följande lydelse: Icke utan stort interesse har jag i Allgemeine Zeitung läst de båda artiklarne Donna Maria och Portugiserne; ocbjlå jag nästan vid samma tid hade tillfälle att, genom en af mina på stället vistande vänner, på hvars sanningskärlek jag kan lita, inhemta noggranna underrätte!ser om sakernas ställning, så tager jag mig friheten att sända eder följande anmärkningar, med begäran att intaga dem i bladet, såsom supplement till de båda nämnde artiklarne. Den som haft tilfalle gifva akt på karakteren hos de sydliga ländernas innevånare, måste hafva funnit en väsendtlig skillnad mellan den och invånarnes i Norden. De förres heta klimat synes lättare verka på deras blodkärl, och den ringaste anledning är tillräcklig att sätta alla deras -passioner i rörelse, hvilka, vid den herskande böjelsen för intrig, blott behöfva den ringaste anledning för att blossa opp i full låga, och vid deras kortsynthet förstöra allt, ja, till och med för ögonblicket sätta allt personligt interesse åsido. — Portugal har sedan nära 30 år varit en skådeplats för blodiga krig och inre tvister; intet under således, att mångfaldiga partier der bildat sig; blott en långvarig fred och en säker hsed, som förstår att föra regeringstömmarne med vishet och moderation, kan i någon mån läka Portugals sår. Att således den sjuttonåriga Drottningen och hennes gemål, som knapt är 20, icke äro bäddade på rosor, behöfver icke bevisas. Den unge prinsen sjelf skall alldeles icke göra sig några illusioner öfver landets ställming och de svårigheter, som möta att förbättra den; han bedömer den klart och riktigt, emotser med lugn de kommande händelserna, och har en fast vilja att, så mycket i hans förmåga står, genom sina råd och sitt inflytande understödja sin kungliga gemål. Huru fast detts sednare kan vara grundadt, torde väl blott få förtrogne kunna riktigt bedöma; men svårligen lära val de båda korrespondenterne hafva vari! bland deras antal. Hvarje dödlig har sina fe och svagheter, och äfven furstar äro, ty värr, icke annat än menniskor; men att bedöma Portugals unga beherskare så kärlekslöst, som sket: i de förutnämnde artklarne, är icke serdele: värdigt. Gerna låter man full rättvisa vedrfara: