Aftonbladet – 2 november 1836, sida 2

lönexspektanters händer har fått öfvertaget. Ingen ser hvad som föregår inom dess lärosalar. Man hör blott hvad ryktet kringsprider. Hufvudstadens dineer, supeer, soirer och assembleer m. m. lemna naturhgtvis iegen tid öfrig för undersökning. Hvem af dess lyckliga söner och döttrar skulle väl dessutom besöka ett ställe, så aflägset från modets, hvimlets och flärdens trakter? — Imedlertid är förhållandet mer än beklagansvärdt. I hela landet gifves blott en enda skolinrättning i stort, åt hvilken föräldrar kunna, äfven i afseende på föräldravården , med fullkomligaste trygghet öfverlemna sina barn, och likväl äfventyrar denna inrättning att falla för en falsk och i hög grad orättvis opinion. Beklagligen bevisas härigenom, att liknöjdheten för uppfostringsväsendet, det vigtigaste af allt samhällsintresse, stigit till en olycksbådande höjd. Eller tror man måhända ännu att uppfostran kan, med lika fördel, bedrifvas enskildt som offentligt: att undervisning i alla till alimän bildning hörande kunskapsämnen kan i allmänhet meddelas lika tillbörligen af en enda eller några få, som af ett större antal lärare: att föräldrahuset, hur stora dess tillgångar än må vara, skulle alltid, och i allt afseende, kunna inrättas till den tjenligaste uppfostringsanstalt: att, utom barnens ständiga täflan och samvaro med ett större antal medlarjungar, härtill ej ofta kunde fordras föräldrarnes till och med oafbrutna frånvaro o. s. v.?2 — Hillska skolan begär af allmänheten endast 30 nya elever. Med detta tillskott till dem hon för närvarande eger, bestrides hennes årliga uigifer utan kapitalförlust för bolaget. Nämnas bör, vid detta tillfalle, att 5 aflärarne nyligen tillbjödo sig att, i händelse 70 elevers närvaro vid skolan för en viss tid garanterades genom subskription, sjelfve subskribara för erläggandet, under 3 år, af de för skolans behof återstående 3 pensionsafgifter. Så öfvertygade äro de om skolans närvarande värde, att, om endast tid vinnes, förtroendet måste återkomma, och de således kunna vinna ersättning för sin gjorda uppoffring. Skolzns Rektor, Magister Docens Björling, har till och med fast beslutit att egna sin framtid åt skolans bästa, derest det visade sig att hans och medlärares bemödanden rättvisades af staten och allmänbeten. Detta beslut är insändaren befullmäktigad att, å hans Vägnar, härmed offentligen tillkännagifva för alla dem, sem fästa någon vigt vid hans qvarblifvande vid skolan, och hvarigenom således älven den sägen vederlägges, att han, i hvad händelse som hel:t, är sionad att snart lemna sim befattning vid Barnängen. — Ifrågavarande inrättning eger rum och inveatarier för 150 elever. Erhålles endast 80 till 190, kan skolan, enligt sin plan, ökas med en vetenskapsafdelning för undervisning i fysik och Ikemi m. m. För inrättandet af tekuiska verkstäder lemnar lokalen äfven utrymme. Så snart omstärsdigheterna blefve mera gyonsnde, kunde gymnastiska öfuvingarne utsträckes till vanlig miI litärexercis. Härigenon. skulle elever vid Bsrnängen kunna i allt förberedas till omedelbart inträde i Krigsakademicns öfre afcelning, och således ivrättningen , utan kostnad för staIten, bhfva tillika en miltärisk underskola. Insändaren frågar alltså , om Svenska allmänheIten har mod att än längre fördröja, och såmedelst, om ej för alltid, åtminstone för måhända en långt afläzsen framtid tillintetgöra förverkligandet af en så beskaffad skolplan: Kd Ås