Aftonbladet – 28 september 1836, sida 1

Persil en fras, som är så full af förhoppningar fö Fransyska folket, att vi tro den ej gerna i närvarande stund böra förgätas: Le gouvernement wvio!era la Charrte , des qvwil le croird nec.ssaire (regeringen skall våldföra karTItan , i samma ; stund hon anser det nöd: lvändigt.) Vi påminna oss hafva sett er träffande karikatyr, som föreställer Persil , räckande åt Ludvig Filip ett afhugget hufvud, omlindadt med blommor. Vi kunna försäkra, att den nye ministern kommer att inbegripa konststycken af detta slag bland verkningarnt af Septem erlagarne, Sådan är den nye justistieministern! En ännu mera än Persil till hvad som hels: redebogen lärjunge af Guizot är den nye inrikes-ministern Gasparin. Den senaste blediga insurrektionen i Lyon kan måhända tillskrifvas feghet och bristen på kraft hos denne man, som då var prefekt derstädes. Efter segren visade sig dock Gasparins mod och energi i en så klar dager, att han gjordes till pär, och sedermera till under-statssekreterare vid inrikes departementet. Han blir ett lydigt verktyg för en despotisk minister.. Det är en kuriös omständighet, att Gasparins far satt i nationalkonventet och voterade för, Ludvig XVI:s död. Hans äldste son är auditör vid statsrådet, under det den yngste deltog i insurrektionen i Juni 1832 och var en af eleverne i polytekniska skolan. Herr Rosamel, marinministern, är ingenting. I krig — ty han är vice amiral — är han ingenting. I pärskammaren är han ingenting. Förre referendarien i pärskammaren (Semonville) har likväl gjort Rosamel känd af hvar och en, genom sitt bekanta uttryck: Cest un habit d amiral sous lequel il y aune peau d aney (det är en amiralsuniform utanpå en åsnehud). Finansministern Duchatel var fordom utgifvare af le Globe, under Guizots öfverinseende. Han gör anspråk på att vara en djup stats-ekonom. Då han arbetade vid åran förfäktade han oinskränkt handelsfrihet, yrkade afskaffanmde af alla tariffer, och talade för nodvändigheten af en fullständig reform i systemet för den indirekta beskattningen. Men då han blef minister, framlade han för Deputerade-kammaren ett dåligt lagförslag rörande tullafgifterne, hvarigenom nästan ingenting förändrades i det gamla systemet. Han anbefallte en undersökning rörande Franusyska bandelns närvarande ställning, hvilken undersökning dock icke ledde till något resultat; och slutligen var han i konseljen allud ett fast och såakert stöd för Guizots och Persils despotiska åtgärder. AA ASS SINE RSA Pers TRES NA ETSI TA KT IIS ERE LTTE SNOE NNE PA