Aftonbladet – 27 september 1836, sida 1

Article Image
i Detta inses af folket, och flera regementer hafva derföre ingripit i styrelsens behörighet och sjelfva valt sina chefer, i stallet för dem, som de antingen afsatt, eller som frivilligt nedlagt sina embeten. Orsaken är, att de flesta af det högre befälet, äfvensom af de högre civil-embetsmännen äro ganska ljumme konstitutionelle, hvaremot de yngre officerarne helt och hålet tillhöra det liberala partiet, och soldaterna brinna af begär att strida. Det var af sådant skäl som fjerde lätta kavalleri-regementet i Ciudadreal afsatte alla sina stabsofficerare och ryttmästare, samt utnämnde en underlöjtnant till öfverste. Några af dessas åtgärder hafva gått mycket till öfverdrift. Sålunda hände det att ett provincial-regemente i Murcien, scm likaledes var missnöjdt med sitt befäl, helt och hållet upplöste s:g sjelft och soldaterre återvände till sina hemorter. Drottningen synes vid allt detta spela en fullkomligt passif roll Den 4 dennes for hon i öppen vagn genom Prado och hade dervid ett blekt och lidande utseende. Hon skall hafva skrifvit ett egenhändigt bref till Ludvig Filip, som hon förtrott åt Herr Grimaldi, f. d. 1edaktör af Revista. Brefvets innehåll är obekant. Hvad som under dessa brydsamma omständigheter lättast och säkrast skulle upplifva den allmänna andan, vöre, sager ett utländskt blad, någon seger öfver Carlisierne; men dertill finnes ännu ingen utsigt. Gomez, hvilken synes vara en ganska skicklig partichef, har, såsom vi i gårdagens nummer omtalade, lyckats att framtränga nära Madrid. Någon egentlig militärog eration kunde dervid icke åsyltas, äfven om hans styrka varit såsom den uppgifves, 6,000 man; men han bar brandskaitat städer och orier hvar hin framtågade, och återvändt belastad med byte af penningar, lifsinedel, hästar och ammurition, och sålunda förskaffat sin herres arme hvad den behöfver, och bvad Drotiniagens lider brist på. Brigadieren Isidoro Alaix hade förut förföljt Gomez och fråntagit honom två kanonar), hvilka Gomez tagit från den olycklige Lopez, som sjelf lärer ha!va stupat. Men han bedrog Alaixs vaksamhet, och framträngde sraxt derefter till Madrids grannskap, der hans anvalkande naturligtvis spridde mycken bestörtning. . Han har emellertid med mensklighet behandlat de af Drottningens soidater, som i träffmngen vid Mantitillas föllo i hans fångenskap, och icke allenast låtit: dem behålla lifvet, utan äfven skänkt flera af dem fiiheten, Detta tillskrifves en general Romans bemedling, som skall befinna sig hos honom. Man bör ej undra på om dessa händelser, på afstånd från deras skådeplats, förorsakat en mängd vidunderliga rykten, och således har det i Haag sagts, att Drottningen flytt iili Sevilla, att Gomez inryckt i Madrid oo. s. v. men hvilket likväl synes vara endast rykten. Don Carlos har utfärdat följande högst karakteristiska dekiet: Allmänna ministören. Statssekreteriatet och Nådeoch Justitie-ministeren! Lifvad af önskan, att göra slut på den nuvarande stridens fruktansvärda olyckor, hvilken. underhålles af ett partis oerhörda hårdnackenhet, som emot all rätt bekrigar mina, genom min krona obestridligen mig tillhöriga rättigheter, och gör allt hvad gudlöshet och grymhet ingifva det, för att om möjligt tillintetgöra Jesu Christi heliga religion, förstöra moraliteten, öfverändakasta den lagliga ordningens principer, ödelägga våra fält, samt ostraffadt åt sitt fana tiska och hädiska raseri uppoffra religionens tjenare och de fredlisaste, akiningsvärdaste borgare — har mitt konungsliga och faderliga hjerta ansett som det bästa medlet, att blidka Guds vrede, att odmjukast anropa bans nåd, på det hov måtte fortfara att uttömma sina välsignelser öfver min armee, och alla mina trogna vrdersåtare. — Till följe deraf förordnar jag, att i alla konungarikets kyrkor, som icke äro underkastade usurpationens ok, skola offentliga och hemliga böner anställas, för att anropa vår moders den heliga jungfruns bistånd, under hvars skydd och serskilda åkallan af los Dolores, jag ställt, och ånyo ställer min armees och hela monarkiens öde. Gifvet i Azpeitia den 25 Augusti 1836, — pill D. Juan Babiista de Ero. Jag Konungen. Portugal. Man har befarat, att den 24 Augusti, sextonde årsdagen af Portugals pånytt födelse, skula ee

27 september 1836, sida 1

Thumbnail