Aftonbladet – 27 september 1836, sida 1

Den nya ministårens eller rättare Ludvig Filips system i afseende på de Spanska angelägenheterne tråder allt mera markeradt fram i dagen. Journal des Debats skrifver långa artiklar för att bevisa, att qvadrupelallionsen skett ullfyllest när Frankrike spärrar gränsen, så att ingen undsättning på den vägen kan komma pretendenten tillhanda. Att Frankrike hittills gått ännu längre, att det låvit några tusen man truppar träda i Drottning Isabellas tjenst, har alldeles icke skett i foljd af qvadrupelalliansen, utan af ren godbet; och det beror af Frankrike att efter omständigheterne låta detta understöd antingen fortfara eller upphöra. Huru Frankrike också handlar, så bevisar det habila bladet att man stricte uppfyller quadrupelalliansen. I fall H. Maj:t Fransmännens Konung en vacker dag skulle öppet förklara sig för Don Carlos, så är intet ringaste tvifvel att ju DPebats kommer att bevisa, att det skett i rak följd af quadiupelalliansen, som ingicks för att trygga Droitning Isabellas besittning af Spanska thronen. Det är icke mera någon hemlighet, hvarken i Paris eller London, att det egentligen var de trenne absolutistiske makternas ambassadörer, som, genom deras remonstrationer mot den af Thiers i större skala tillämnade kooperationen i Spapien, störtade denne minister, och placerade Grefve Mold i hans ställe. Preussiska ministern Baron von Werther gick så långt i sitt tjenstenit, att han 1 en note lät undfaila sig det uttrycket att Hans Maj:t icke mera var herre i sut hus.? Detta senterades naturligtvis hfligt af Ludvig Filip; och ehuru ändamålet med remonstrationen vanns, sålärer dock diplomatens opassande uttryck haft till följd att han blifvit återkallad från Paris, och säges han komma att efterträda Baron Bilow i London. Den nye ambassadör, som blifvit nämnd till Madrid, är Hertigen af Coigny, nära slägting af Grefve Sebastiani och i Pärskammaren en trogen anhängare af Guizots et comp. politiska doktriner. Det var ett misstag då vi i gårdagsbladet berätlade, att Martin du Nord emoltagit handelsportföljen. Det är den för allmänna arbetena, monumenterna och de sköna konsterna, som blifvit honom anförtrodd. Han har redan aflagt sin embetsed inför Korungen. Kiigsportföljen har pestämdt blifvit vägrad af marskalk Soult, och sedermera erbjuden åt vicomte de Caux, som var Kr.-minist. under Martignaeska administrationen. Men äfven han sköt den ifrån sig, och hvem som slutligen får den, var ännu oafgjordt. Grefve Pozzo di Borgo har köpt ett hotel i förstaden St. Germain, af Hertigen af Blacas, och ämnar tillbringa sina återstående dagar i privat-lifvets lugn i Paris. Kejsar Nicolaus skall hafva gjort honom ganska lysande anbud, och velat att han skulle återtaga ambassaden i London eller ock emottaga dena i Konstentinopel; men på inteidera har han ingått. Spanien. Ibland de åtgärder af den nya ministören, som vunnit det allmännaste bifall, är Joaquim Maria Lopezs utnämnande till understats-secreterare i inrikes ärendernas departement. — Han är en ung talangfull talare af det liberala partiet, och började sin befattning med att från sin minister aflägsna! mer än 40 embetsmän, misstänkte som Isturizs anhängare och att ersätta dem genom afgjordt konstitutionelle. Likaledes har man gillat tvenne audra åtgärder, den ena om upphäfvandet af Fidei-komiss-systemet och införandet af en fri disposition öfver all egendom , samt befallsving tll civila tjenstemän, att i vissa fall utan betalning lemna adelsmän tillstånds-bevis att ingå äktenskap. (Hitills måste nemligen adelsmän, när de vilie gifta sig, erlägga en afgilt, om de än vore aldrig så fattiga). Femton dekreter af vigt och inflytande på allmänna ställningen hefva redan utgatt från regeringen, hvilken man således åtminstione icke kan beskylla för overksamhet. De flesta sf dessa anser man hö:flyta från Herr Mendizabal, hvilken påstås vara styrelsens verkliga själ, ehuru hans synbara befatining endast är presidentskapet i komitgen för patriotiska gåfvor, den komitde, som nästan helt och hållet består sf liberala Cortes ledamöter, och erhåller något arfvode för sina uppdrag. Imedlertid synes regeringen icke lyckas att vicna förtroende hos publiken, emedan man anser den göra för htet i konstitutionens anda, eller för litet folja den revolutionära impuls, som dess införande åsyftat att gifva ärendernas Pe FR Pe lr Pr FE