Aftonbladet – 17 september 1836, sida 3

voro ODctyulga OC YAla INTAG Reb5090 ansåg vår regering nödvändigt, att undandraga oss hvarje bistånd, och tvinga oss, att hjelpa oss sjelfva; och se! vi ha lyckats i trots af den förfärliga rivaliteten af engelska kapitaler och fransysk smak. Det sista århundradets historia är historien om våra framsteg. Så svaga vi än äro, i saknad af hvarje hamn och bvarje utförselspunkt, med undantag af sådan2, som bero af våra grannars godtfinnance, hafva våra varor likväl förmått bana sig en väg, och säljas med fördel i alla jordens länder. Man synes ej behöfva frukta för några ändringar i ett system, hvilket visat sig så gagneligt för dem, som antagit det. En praktisk erfarenhet af dess välgeraingar har gjort alla klasser till den fria handelns förespråkare. Så mäktigt är också kantonernas demokratiska författning, att ett opopalärt system icke skulle kunna äga bestånd i 6 månader. År 1830 och 1831, säger Doktor B. utvidgede 13 kantoner folkmakten i sina författningar. Folkets okunnighet och fördomar kommo väl äfven derigenom i tillfälle att röja sitt infly tande på förvaltningen, men den fria handelsprincipen led hkväl derigenom intet afbrott. De arbetande klasserne utgöra en stark majoritet 1 de manufakturerande kantonerna, hvarest det demokratiska elementet är mäktigast. Om de så ville, kunde de, som det heter, skydda sin industri, g:nom uteslutande af främmande täflan, lägga band på lagliga transaktioner, och införa detta slags ekonomiska lagstiftning, som utgör en blygd och ett plågoris för så många andra stater. Men de äro lefvande vittnen, lefvande bevis på sanningen och värdet af dessa den sunda statsekonomiens grundprinciper, hvilka de hafra att tacka för sin trefnad och sitt ständigt tillväxande välstånd. Jag har ofta talat vid förståndige Schweitziske arbetare, hvilka anse sin frihet från kommersiella hinder, såsom den största och bästa af deras rättigheter. Den sista uppresningen i Lyon tvang en mängd sidenväfvare, att nedsätta sig vid Zurichersjons stränder. De erhålla väl bär lägre arbetslön, men åtnjuta deremot ojemaförligt större fördelar än i hembygden , och jag skall aldrig glömma ett yttrande af en bland dem: Herre, det golf, jag trampar på i Schweitz, är renare än det bord, hvarvid jag åt i Frankrike! oo OO OSS SO DO EE RA RR AA mn Doktor B. bevisar på ett tillfredssällande sätt den Preussiska tullföreningens oförmåga att skada Helvetiens manufakturer och handel. Detta förbund , säger han, väckte i början någoa oro, och syntes hotx Schweitz med en ansenlig minskning af dess utförsel till TyskJand. Tid och erfarenhet förjagade likväl snart denna farhåga. Om någon minskning verkligen inträffat i handel med Tyskland, har den likväl rikeligen ersatts genom en förkofran i handel med andra stater. Schweitz har verkligen segrat i sin täflan med Tyskland. De kantoner som ligga det närmast, erfara väl någon olägenhet af de Tyska tull-linierna, men i allmånhet är inflytamdet deraf icke så farligt. Helvetiens kapitaler ledas af den naturliga lagen för efterfrågan och vinst till produktion af de artiklar, som öppna mesta utsigten dertill, och dess industri skall snart gräfva sig andra och gyonsemmare kanaler. Men om den. preusiska politiken ej skadat dem, mot hvilka den varit rigtad, så har hen deremot skadat sina egna undersåtare. Tyska tidningarna omtala en ansenlig minskning i spanmål och trähandel i östra och vestra Preussen, och folkets deraf följande elände. I Elbivg, en stad med 16,000 invånare, förslå de allmänna inkomsterne icke till gatornas upplysning; och i Paderborn äro bönderna bragte i ett sådant tilbtånd ef armod, att man nödgats fritaga dem från ulskylder på en tid af 3 år: Under tiden har Schweits, som ej har någon hamn, hvars manufaktur-städer ligga 3000 fot öfver hefsytan, och hvars handel måste smyga sig en väg genom öfverlägsna grannars område, ökat sin rörelse och sitt välstånd. Den schweitziska landtdagen må bli insulterad och beherskad i politiska frågor; men sjelfva hertigen af Muntebello skulle knappt våga begära, att denna afgift måtte läggas på införseln af rått eller ospunnet franskt silke. Så länge Schweitzarna t land tll en tullfri marknad för andra göra sit I KR AE I FA. IS. a de R PRESS