Aftonbladet – 10 september 1836, sida 2

tiden, om den innefattade några alldeles nya theorier, så kunde man väl ändock förstå dessa förebråelser. Men så alldeles oförsökt är den ju icke. Den proklamerades efter Riegos hjeltemodiga uppresn.ng och sattes i utöfning af 1820 års Cortes. De som draga sig till minnes eller genomgå anteckningarne öfver de nämda årens händelser, skola ej kunna neka, att den redan började ihopläka de sår, hvilka Ferdinands råa och blodiga despotism, understödd af utländska magter, tillfogat det spanska folket, och twll och med en af de artiklar i Journal des Debats, som varit öfversatta i Stats-tidningen , tillerkänner den en verkan , som icke på något annat sätt kunde vinnas, att hastigt förena nationens krafter emot dess yttre fiender. Hvad var det väl, som afskaffade inqvisitionen, som utplånade vissa feodal privilegier, som stäckte jesuiternes välde , och som gaf någon kredit åt de i nationens namn ingångna penninge-förbindelserna, om icke just denna 1812 års konstitution? För öfrigt har det redan förut blifvit anmärkt, att den icke infört i Spanien några nya, d. v. s. mot folkets seder stridande politiska begrepp. Den har icke sårat några gamla mnationalvanor eller gjort ingrepp i folkets historiska lif, utan tvertom bibehåliit många af dess traditioner. Uti den municipal-styrelse, som denna konstitution infört, aterfinver man spåren af sjelfva den gamla romerska tidens municipalitets-inrättningar, och uti den permanenta deputation, som tillsättes emellan Cortes sammankomster och som Journal des debats i en af sina artiklar till och med kallat: en samling af fångvaktare omkring Koaungens person, ligger en lemning utaf det gamla Arragoniens grundlagar. Och likväl förklarar man nu denna koastitution, på sätt vi nyligen sett i Svenska Minerva, endast utgången från den förra Franska revolutionens ultra radikala theorier och toma spekulationer! Det oerhördaste felet i 1812 års konstitution är i de historiskes ögon ovedersägligen att den införtnåmnade permanenta deputation, för att mellan Cortes sammanvaro vaka öfver konstitutionens och lagarnes iakttagande. Det ar, för att göra saken begripligare, en hel samling af Justitie-Ombudsmän eller rättare ett Justitie Ombudsmannakollegium, ungefär med samma rättigheter och samma förI bindelser som Justitie Ombudsmannen i Sverge, att anmärka missbruk i lagarnas handhafvande Joch förvaltning, men genom sitt flertal och sin J organisation bättre satta i tillfälle att gifva nåIgot eftertryck åt sin tillvaro; och vi skulle således närmare vilja jemföra dem med Romt I Censorer. Hvilken hädelse att i vår tid vilja underkasta konungamakten sådana kontroller! Denna förnedring är så stor, att den berömde Odalmannen i Upsala eller Professor Atterbom eller Friherre Ludvig Johansson Boje troligen Iskola finna sjelfva frihetstiden deremot utgöra lett intet, och att man icke kan begripa huru ens len karl från gatan kan vilja emottaga en krona TI till sådant pris. Hvilken gudlöshet att icke hafva en oomkull!runkeliz tro på den kungliga ofelbarheIten, att inbilla sig, det lagstiftaren har någon I pligt att iakttaga en viss försigtighet emot maktens alltför stora utsträckning, och att på förband förskansa sig emot faran af ärelystnadens .j eller maktbegärets inkräktningar? Huru orätt lhar man icke, alt i anledning af händelsernas Ilopp och erfarenhetens vittnesbörd, vilja misstänka, det någou regent hädanefter skall bjuda till att qväåfva folkens frihet genom statskupper! ;) Nåväl! hvad har erfarenheten visat, omicke att Iagstiftarne i Spanien af 1812 ingalunda voro för Imycket, utan för litet misstrogna, då den makt, som lemnades Ferdinand VII i händerna, var tillräckligt stor att tillåta henom återföra jesuiterne och inqvisitionen och att utfärda proskriptionslistor, hvilka till och med en Sy!las eller Marii tyranni hade kunnat afundas; då han hade tillfälle att midt i sin hufvudstad formera kontrareyolutionära sammangaddningar, och låta gsrI derna nedskjuta folket på gatorna i Madrid; då han kunde låta organisera den bekanta trosarmecen och inkalla Fransoserne, för att återIsänka Spanien under det mest oafskyvärda förTI iryck. I Vi upprepa emedlertid den spanska konstitu juonen är visserligen icke utan fel, men sjelfva den häftighet och ifver, hvarmed den anfalles, å SJ I a a