StoOrlaA H:Dalman har med mycken häfiighet och på ett mo författsren serdeles fiendtligt språk ucliryckt sin foörtrytelse deröfver, att han skall leminat foga uppmärksamhet åt den förras reklamaNon r, hvilka till dato innefattas i tre punkter, dem !iorfattaren således skyldigast bör hvar för sig upptaga och besvara. 1:o. jo första upplagan af de Frånvarande (sidan 123 hette diet: SO! MR dette rikseöte en aanmärkningsanleduivg försiv gången atllemnades till Ko9ni istitutionsUtskortet. vet var Friherre Anckarsvärd, som uttalade den första anklagelsen. Dagligt Allehanda aumärkte, att en ammärknings-amledning sedan förut var afgifven från Friherre Stacl. I anledning härsförättades wppgiften såkmda i andra upplagan (sid. 29): ?Det var: vid detta riksmöte en anmärkningsanledning första gången aflemnades vll KonstitutionsUtskouet af Frikerre Arsekarsvärd, som au uttalade sin försa anklagelss. Andra upplagans ordstallming är bibehåller i tredje upplagan (sid. 66). Hr Dalimans nu fortsatta anmärkning, gjord emot sanna förhållandet och bättre vetande, 1: rer derföre: komma att förfalla. . j j BO Friherre Anckarsvärd protesterade i Dagligt Allehanda mot uppgfien i första upplagan (sid. 5), att Srefve Piaten den I Mars 1823 yrkade Friherre Anekarsverds ut2slutande ur Ståndet. idärtll svarade författaren i ett tillbgg vidan-: dra upplagan (ad. 283): . Hvad sje fva faktum, eller nattscexen på NRid-darhuset den 1 Mars 1823 angår, så medger författaren rätt gerna, at: ordstallningen, i be-l g rättelseo derom , kunonst lyckligare våljas, och: att det således bordr heta: afsåg av Ståndev. otc. i stålet för: yrkade att Ståndev etc. (Om reklameatisnen egt rum något tidigare, skulle denna rättelse blilvir på sitt betoriga ställe ialttagen uti andra upplagan). Ty atv Friber-: reus uflägsarmde låg i bouen så våk af Platens: yttranden, sow al hea tillstållmngen , hvilken Cl I , . 2 8 2 naturligtvis måst: börja med. ett ogillande at Fisherrens utsago, var ingen hemlighet då, och. lefver ävnna, friskt i mångens minne etc. I vedje upplagan är (sid. 4) också ordet afsås insatt i stdlev för yrkade. Friherre Aockarsvärd bor i något mera in två års tid lemnat törtat avans deduktion obesvarad, fvenusom en tredje porson, hbviiken är närmare ) I j j teresserad. at frågan än iir Delmen, och om hvilken kan och allmänheten får :ärmare uppisniug, når det sista, redan färdigtryckta hänet AFVRLER Fiånve aude sar) der adie mi ie Kranvaraude kommer, Zer tredje uppge lagaa återger avd a upplgans tillägg jemte divhorande reflexioner. Alhem t denaa punkt lärer således Hr Daarnvaiion ej förtjena vidare afseende. 3:0. Hr Dalmans ifigt yrkade bördsrätt ull torfatgt All-handa om denne vpe och deras aucior wi sot läggre Vlibaki. en deu 26 Januari 1833 stod aw läsa ingen Fäderneslandet : da förehåller 055 vira vitlösa nAauriokildrig H o ; I i H I i i D . jlarskapet af UPPSäLwerna 1 ia I I I nan ved beundran, det är sannt, jastän 1 3 i leva vi städse lit oppoärksamPE i utan aluud, heten följa uppeuta elina ot Allehandas höi Vgee pund. Odet har öv ex gng så skickat, att den insk ävktare förmöägas kuven för den Dear störres ändamal nas. dar dev förra dö dentill låvst sig al god: bje a och ret sill och P med under någon knriäisk säållniog, så ar me LÄR tvollat, att Icke allt slags itokt och he,; 3 Pderligt folk skuile obetingadt gilla ver dryga Pre Hunicts missfirmelse at sin, om också tin fal molståbdares förnuft och hedvi Förfauarmm i Allehanda begriper os, och de PÄår uvss Vi bedja horom i öfigt va a för vissad, att vår lilla verksamhet står honom til Vtjenst, när helst han fover för godt att tiln: den, äfven i den händelse han fortfasand skulle finva den obyfltade formen lämpligas vid de menin.sstuder, som vi ännu torac haf va ou:kämpade. Tyå daga: derefisr ivhändisde Fö dets utgilvare foljar de, ordagravut s skrifvelse: Aa derneslen å iydand Poor oo ÅR EA Tiden föön