Aftonbladet – 2 september 1836, sida 3

de författningar otydliga, hvilka freda honom för växande skattebördor. Ruricota. OM -ROFODLINGEN I ENGLAND. Uti det sednast hitkomna numret af FV erinlands Hushällstidning, att blad, på hvars förtjenstfulla bemödanden för åkerbrukets befrämjande vi förut någon gång fästat läsarens uppmärksamhet, läses angående ofvanstående änn e en skrifvelse till tidningens redaktion af Herr Georg Stephens, hvilken vi här meddela, såsom innefattande sannolikt intressanta upplysningar for de Hrr Landtbrukare, hvilka ännu icke kommit att lägga sig till sjelfva Hushålls-udningen : Från Direktör Georg Stephens har Redaktionen emottagit följande under den 7 Juli 1836. Till Utgifvaren af Wermlands Hushålls-Tidning. Jag har läst de första numren af eder patriotiska tidning med stor tilifredsställelse, men hvad som i synnerhet ådragit sig min uppmärksamhet, är den berättelse ni gifvit om rofodlingens inforande i England, och för att visa Svenska landthushållare, att eder berättelse för ingen dul är öfverdrifven , anhåller jag om en plats uti någon af eder tidnings först utkommande numror för följande som jag sjelf sett. . Rofodlingen har blifvit så allmän öfver hela Storbrittanien, att uti hvarje distrikt, der jordmånen icke är af allt för stark naturlig beskaffenhet (hos oss så kallad styf lera), den jordbrukare som ej årligen besår 3, st eller t, af under plog varande jorden med rofvor, hvaraf hälften äro Svenska (egentligen kålrötter), är ansedd som en dålig hushållare. För exempel, Herr Dawson på Wethgel i Lincolnshire, arrenderar af Lord Willoughby De Cresby, 2750 Acre, af hvilka 2300 äro odlingsbar mark, sår årligen 600 Acre med rofvor,-alla gödslade med benmjöl till ett belopp af från 16 till 20 bushets per Acre. Rol-fröet är radsådt med machin, som på samma gång sår benmjölet. Det mesta af rofvorne uppätes på marken af får, hvilket anses såsom en half gödning. Efter rofvorne kommer vanligen korna med klöfver, hvilken till en del följande åren göres tll hö, till en del betas af fåren. Den delen, som lemnar hö, gödslas genast efter det höet är bergadt, och det hela plöjes och besås med hvete, hvarefter kommer hafre, ärter och, någon gång, vicker och bönor, som sluta omloppet, hvarefter detsamma börjar om igen, och kallas detta four course nusbandery (eller fyraåriga omloppsbruket). När Herr Dawson först arrenderade denna egendom, var två tredjedelar af den ödeland, eller så kallade Rabbit varren (p!atser der kaniner endast finna födan och gräfva sig gömställen uti den ofruktbara sanden). Egendomar, belägne nära stora städer och hestående af lättjord, äro bäst passande för potates-odlingen ; men de stora städernes antal är jemförelsevis så ringa mot all den jord, som på detta sätt kunde användas, att rofvor alltid böra gifvas företrädet sålänge Engelska folket vill äta fett oxoch fårkött. Det är dessutom en väl känd sak, att väl födda får gifva en större och bättre beskaffad ull, än de som illa födas; hvarföre det icke är endast med afseende på köttet, hvilket här allmänneligen tros, sem Engelsmännen bestå fåren en så frikostig vinterutfordring. utan för det det de veta sig få ull i samme proportion, samt att Jorden genom detta brukningssält efteråt gifver bättre grödor. Svenska klimatet är imellertid icke egeniliger gynnsamt för en så vidsträckt )Rofodiing; mer dock har alltid hvarje omtänksam Svensk jordJegare tillfälle begagna några tunnland årliger härtill, hvilket i de flesta fall skulle förekomm: de svångheter, hvaruti han oftast sig befinne l vid framfödandet af sina Får vintertiden. On ) Det är oftast ganska svårt att bestämm: antingen Engelsmännen, uti sina skrifte vid benämningen Turnips, derunder först vanliga Rofvor eller Kålrötter; men Ste phens upplyser i början af detta bref, at vanligtvis hälften af den för året till rot