Aftonbladet – 29 augusti 1836, sida 2

tion bordlägges, och läses 2 dagar andra gången, då Cortes öfverlägga, om den skall admitteras till diskussion. Detta vill såga, att den läses tredje gången 4 dagar derefter, då antingen deröfver diskuteras och beslutes genast, eller ock remiss sker till en komite. En förkastad motion: kan ej mer i samma session upptagas. Antages den, skall beslutet genast derefter genom deputation gifvas tillkänna åt Konungen, som kan bifalla eller afslå den, i sednare fallet med bifogande af sina skäl dertill. Ett sådant afslag skall lemnas inom 30 dagar sedan Konungen erhållit Cortes beslut; sker det icke, så anses det bifallet, och Konungen utfärdar det såsom lag. Ztt af Konungen efslaget lagförslag kan ej å nyo motioneras i samma session. Beslutas det åter nästa år, så kan Konungen ånyo afslå det på samma sätt; men väckes samma förslag å nyo och antages oförändradt, vid tredje Cortes:s sammankomst, så anses det följa af sig sjelf, att Konungen dertill gifvit sin sanktion; detta eger äfven rum om ett eller tvenne Cortesval skulle förflyta innaa ett för andra gången afslaget förslag skulle åter väckas, men icke längre. Afslås det åter en gång af Cortes sjelfva, skall samma förslag altid räknas såsom åå ånyo väckt nästa gång fråga derom uppstår. Till lagars upphäfvande fordras samma formaliteter som till deras stiftande. Vid alla lagars utfärdande utsättes, att Cortes beslutat och Konungen sanktionerat. Konungamaktens attributer äro följande: KONUNGENS PERSON är fredad från åial och ansvar. Konungen utgifver alla reglementen och instruktioner som fordras för verkställande maktens utöfning, han vakar öfver rättvisans skyndsamma handhafvande; Han förklarar krig och sluiar fred. Han utnämner magiI stratspersonerne vid alla demstolar, på StatsRådets förslag, samt tillsätter alla andra civila och militära embeten, biskopar och alla förut ,regala andliga embeten, har högsta befälet öfver (armeen och flottan, har benådningsrätten; antager och afskedar efter behag ministrarna. J Hans namu och bild sättes på rikets mynt o. SS. V. De inskränkningar konstitutionen gör i konungamakten äro åter följande: Han får icke I På något sätt förhindra Cortes sammanträde och jsammanvaro i den ordning konstitutionen bjui der, eller upplösa dem. Den som råder eiler hjelper härtill skall straffas såsom riksförrädare. Han kam ej resa ur riket utan Cortess tillstånd; sker det, anses han hafva afsagt sig regeringen. Han kan ej på någon annan öfverlåta på hvad , sält som helst något af konungamaktens preroI gativer; icke heller utan Cortes samtycke afträIda, föryttra eller förläna någon del af Spanska området eller nationalgods, eller utan deras höI rande afsluta handelstraktater, offensiva allianser eller ingå förbindelser om subsidiers lemnande till andra makter. Han kan icke under hvad I namn som helst ålägga några utskylder, icke I bevilja några monopolier, 1cke fråntaga någon I dess egendom, och om det är nödvändigt föl allmänna ändamål, skall det genast fullt ersättas. :Han kan icke beröfva någon dess personliga frihet eller ålägga något straff. Den ministei som undertecknar, och den embetsman som utför sådant, äro ansvarige derför efter serskilc Jag. Om allmänna säkerheten fordrar, kan doch Konungen låta arrestera, men den häktade skal då inom 48 timmar öfverlemnas til domstol, Vid sitt tillträde till regeringen aflägger han ed på att iakttaga allt detta, hvarvid förekommer följande period: Om jag skulle handla på et sätt, stridande mot denna ed, skall det icke åtlydas, och den handling som strider emot denna ed skall anses såsom hade den icke tillkomI i mit. STYRELSEN sker genom ministrar, 7 til antalet. Alla Konungens3 beslut skola vara kon. Itrasignerade af vederbörande minister; i anna fall skola de icke åtlydas. Ministrarne äro an: Isvarige och kunna ej ursäkta sig med KonunI arne Avfallning. Ansvarigheten sker genom åta