Aftonbladet – 29 augusti 1836, sida 2

den under nans tlangenskap och Iranvaro at LoOortes utnämnda regering, och innehåller följande hufvudsatser : Suveräneteten eller makten ligger egentligen hos nationen, som är fri och sjelfståndig och icke kan utgöra någon familjs eller någon individs tillhörighet. Till följd häraf eger ock nationen rätt, att sjelf stifta sina grundlagar. Styrelsen är inskränkt och ärftlig movarki, Lagstiftande makten tillhör Cortes gemecsamt med konungen. Verkställande makten tillhör konungen. Lagskipning och lagars tillämpning, såväl civila som criminiella, tillhör domstolarna. Cortes eller nationens ständer tillsättas genom val. De äro så många, att hvarje Deputerad representerar 70,000 personer af befolkningen. Om i en provins eller valdistrikt, folkmångden skulle öfverskjuta detta antal till mer än hälften eller öfver 35,000, väljes äsnu en deputerad; hinner det icke till hälften, så räknas ej det öfverskjutande antalet. Har ett valdistrikt mindre än 60,000 invånare, så skall det förenas med så stort antal invånare i det nästbelägna, att det uppgår till 70,000. Valen till Cortes ske ej omedelbart, utan genom flera grader af elektorer. För sådant ändamål sammankallas såkallade valjuntor af tvenne slag: församlingsoch distrikt(partido) eller provinsjuntor. Församlingsjuntorna sammanträda först, under ordförande af förnämste alcalden eller domaren i orten i närvaro af kyrkoherden. De bestå af alla inom församlingen bosatta fullmyndiga välfrejdade personer ozch välja efter hållen gudstjenst elfva eller i större församlingar 21, och i de största, efter invånarnes antal, högst 31 fullmägtige, som sig emellan genom flesta rösterna utse en elektor för hvarje 200 personer inom församlingen, så att, om denna består af 1000 personer blifva elektorerne 5, på 2000 tio o. s, v. En sådan elektor måste vara minst 25 år gammal, myndig, fastighetsegare och boende inom församlingen. Dessa församlingselektorer samlas sedan uti den förnämsta orten i hvarje distrikt, och välja distriktelektorer, antingen af samma eller andra personer, så många, att deras antal för alla distrikten tillsammans blir tre gånger så stort som de deputerades. Desse distriktelektorer samlas sedan i förnämsta staden i provinsen, och utse der efter en högtidlig gudstjenst QCortesledamöterna för provinsen, en i sender. At vara Cortesledamot måste man vara minst 25 år och född i provinsen eller hafva bott der 7 år, och ega en viss fast förmögenhet. — Ministrar, Statsråd och embetsmän vid Konungens hof kunna ej blifva Cortesledamöter; icke heller någon annan regeringens embetsman, för den provins hvarest han har sin embetsutöfning. De sålunda utsedda ledamöterna äro valda för två år och sammanträda i hufvudstaden hvarje år dem 1 Mars. Sessionstiden är 3 månader, men kan förlingas till högst 4, om antingen Konuugen fordrar det, eller Cortes sjelfva besluta det med två tredjedelar af samtliga ledamöternes antal. Samma ledamöter kunna icke väljas tvänne gånger å rad; mer väl efter en mellantid af 2 år. Vid sammanträdets början välja de Presiden och vice President ibland sig. Cortes öppna: derefter af Konungen, som ej får inträda i saler med någon väpnad vakt, och aflemnar då sin: propositioner. Ministrarne kunna i de flesta fal bivista och deltaga i öfverläggningarna, men e i voteringen. Offentlighet eger rum. Leda; möterne kunna icke ställas till ansvar för sin: yttranden. Cortes makt består hufvudsakligen uti: at stifta lagar med Konungens sanktion, på sät här nedan närmare beskrifves; att utnämna o. myndig Konungs förmyndare eiier thronarfving i vissa utstakade fall; att yttra sig dfver han delstraktater, offensivallianser och subsidiealliani ser; att tillåta eller förhindra frävanande trup. pars inslippande i riket; att deltaga i beslu iom domareoch andra statsembet os inrättande leller afskaffinde; att på Konusrsns förslag hvarje år bestämma den vapenstyrka, som skal hållas på krigsoch fredsfot, sam: huru mycket den sednare skall ökas i händelse af krig att fastställa utgifistitla pa; ålägga och fördel: utskylder, fastställa tulltaxan, revidera förvalt ningens räkenskaper; bestämma myntets valö och benämning; att höras och ytua sig öfve alla för hela rikets allmänna polisreglementen. ZYm Jlagarnac octiftand. AR TP, IA mtl