Bejen af Koastanti eh, så fort som möjligt. Han har alltjemt varit Frankrikes ifrige fiende; och blifver han blott afisgsnad, så skola Turkarne och alla andra, som möjligen önska oroa Fransmännen i deras Afrikanska besitthingar, sakna en farlig föreningspunkt. — Det tilt Mareceo affårdade ombudet, Öfverste Delsrue, har ändtligen lyckats få kommunikation med Kejsaren, som beslutit lemna Frankrike ett slsgs upprättelse, i det han förklarat, att han icke afyetat det understöd, som AbdelKader fått af de unger Maroceo !ydande arabstammar, och att han ämnade straffa alla dem af sina underlydande, hvilka bistått honom Franska ombudet lärer dock icke nöja sig härmed, utan fordra någon säkerhet för framtiden. Till dess detta erhållits, ämnade Hr Delarue stadna i Tanger, med linieskeppet Scipion. Det väcker allmän förundran, att regeringen icke kungör några detaljer om den stora konspirationen mot Konungens lif. GeneralProkuratorn lärer hafva aföfvit en rapport i målet ; men denna har icke synts till i Moniteuren eller något annat blad, ehuru allmänheten med otålighet väntat att få veta något bestämdt. Hvad polisen säges hafva upptäckt om vapenförråder, upproriska skrifter, associationslistor 0. sS. v., kan väl antyda några brottsbga förehafvanden; men någon sammansvärjaing mot Konungens Hf innehåller det icke. Det enda faktum, som antyder något dylikt, ar en af två guldsmedslärlingar uppgjord plan att mörda Konungen. Den ene af dem är 17, den andre 19 år gammal; och desse synas vara utsedde till syndabockar för xillt det oväsende, man tillställt (säger Courrier Francais.) — Pairerne lära hafva ledsnat vid lumpna högmål. och icke visa lust att befatta sig med de båda lärgossarna; och de komma således troligen att lagföras inför Assisrätten. Från Italienska grånsen herättas, att fran. ska polisen meddelat Sardinska regeringen en hop underrättelser , som föranledt en ovanligt sträng uppmärksamhet på resande. Frankrikes agenter hafva, alltsedan mordförsöket mot Luavig Filip, fördubblat sitt nit att upptäcka sambanden mellan republikanerna i Frankrike och andra länder, och de skola hafva gjort märk liga upptäckter. Det var ett misstag i tidningarna med före gående post, att krutfabrikationsmålet skulle varit afgjordt. Rättegången fortgick ännu, enligt underrättelser af d. 7 dennes. De 120 fångne Beduinerne hafva blifvit offent igen visade i procession i Marseille. De tagna fanorna kringtordes äfven. Spanien. Revolutionen, som man hoppats kunna åtminstone tämja och uppehålla, om icke rent af qväfva, skrider likväl framåt med omotståndlig kraft, och 1812 års konstitution, som ännu utgör föremålet för Spaniorernes onskningar och förtröstar, torde i detta ögonblick vara proklamerad öfver hela Spanien. De detaljer, tidningarne härem innehålla, äro hufvudsakligen följande: Uppresningen började, såsom förra posten uppgaf, i Malaga. Första anledningen dertill var en af dessa obetydligheter, som i hvarje annan tid skulle passerat obemärkt, men som i brytningsperioder utgöra gnistan, hvilken tänder den redan färdiga minan. En dagorder af Militärguvernören S. Just förbjöd hnietrupperna och nationalgardet att röra trumman efter — aftonbören. Icke desto min dre lät ett detachement af nationalgardet, som om aftonen den 25 återvände rån tjänst göring, slå sin vanliga marsch. På torget mör— te der Brigadieren 5. Just, som förebrådde detachementets befälhafvare den begångna olydnaden mot orderna. Officeraren tillsade nu trumslagaren att upphöra; men soldaterne begärde, att han skulle fortfara, och då 5. Just förblef vid sitt påstående, ropade någor: Ned med guvernören ! hvari snart alla ivstämde. Denne drog sig nu undnn till högvakten , men der han icke fann något bistånd, utan blef tvertom på det skymfligaste insulterad och slit ligen 1ihjelskjuten. — Detta skedde klockan ungefär half 10 om aftonen. Civilguveruören Grefve Donadio träffades af samma öde. Vid oväsendets början begaf. hon sig I till klactrat Ta Maorerada I. oo so oOnRA