TatNINAEN, JURIOP VAldcby,y OHLIAUCH IIUNNINETAUTS om aftonen, och den ytterligaste glädje herskade öfver allt, utan att hafra blifvit befläckad af några blodsutgjutelser eller oordningar. Nyheterne om hvad som förefallit i Malaga hade imedlertid redan dagen derefter öfver Gibraltar hunnit till Cadiz. Guvernören derstädes lät i handelstidningen meddela en kort ötfversigt af förloppet, men varnade derjemte innevåvarne mot dylika förgripelser och anfall på friheten , hvarjemte han förmanade dem till ordning och lugn. Militär-guvernören förbjöd äfven nationalgardet att samlas utan order, men hvilket förbud han redan följande dagen nödgades mildra och såvida förklara, att det alldeles icke var föranledt af något misstroende, utan att han tvertom litade på den goda sinnesstamningen hos nationalgardet, för ordningens bibehållande o. s. v. Denna proklamation, som utfärdades den 29 Juli om morgonen visade tillräckligt, hvad anda lifvade.stadens innevånare. Samma dag om aftonen innehöll ofvannämnde tidning följande korta artikel: Cadiz den 29 kl. half 5 e. m. Lefve konstitutionen! Evig ära vare den upplysta staden Cadiz, dess nationalgarde och auktoriteter, som, i den fullkomligaste ordning och utan den ringaste excess, återställt denna grundlag, hvilken under en fruktansvärd fiendes kanoner föddes inom dess murar. Dess högtidliga proklamerande, hvartill allt år förberedt, skall ega rum nästa morgon. Enligt sednare berättelser hafva äfven både civila och militärguvernörerne, i trots afsina förra proklamationer, bivistat denna högtidlighet. Högst anmärkningsvärdt är, att dessa insurrektionella rörelser i Malaga ech Cadiz, hvilka gifvit signalen till det öfriga landets resning, tilldrogo sig just på den Franska Julirevolutionens årsdagar. Underrätelserae härom kommo till Madrid den 2 Atgusti om aftonen. Man hade redan der förut fått rapport om hvad som skett i Malaga, utfärdat stränga dekreter emot insurgenterna och afsändt en korps af hufvudstadens garnison, för att förstärka Generalkaptenens i Grenada Lopez Bannoss trupper, hvilken aftågat, för att tukta den upproriska staden. Då man likväl nu fick veta, att dennes exempel följts af andra — som det säges, äfven af städerna Cordova, Sevilla, Valencia, Grenada och Barcelona — fann man rådligt att något gifva efter i de våldsamma åtgärderna. Ministrarne samlades derföre genast och fattade följande beslut: 1) upphäfvande af dekreterna emot insurgenterna i Malaga; 2) Kommissariers afsändande till de insurgerade provinserna, för att öfvertala dem till undergifvenhet; 3) andra Kommissariers afskickande till de ännu icke insurgerande orterna, för att der förekomma något utbrott, och 4) koncentrering af 15 till 20,000 mani hufvudstaden, för att bibehålla ordningen derstädes. Med dessa beslut afreste ministern för inrikes ärenderna till Drottningen i la Granja. De trupper, som man afskickat till Malaga, röjde likväl ingen benägenhet att strida mot sina landsmän, eller bidraga till ofverändakastande af 1812 års konstitution. De togo derföre det parti att återvända till hufvudstaden, dit de anlände den 3 om morgonen, sjungande Riego-hyrnen och ropande: lefve konstitutionen! Detta försatte i Madrid alla sinnen i jäsning, hvilken dagen derpå utbröt i en fullkomlig insurrektion. General Quesada ryckte med Kgl. gardet emot Nationalgardet, som forklarat sig för konstitutionen, och förmådde det att gifva eld. Striden varade till aftonen, då det, såsom de Franska officiella berättelserna försäkra, lyckats generalen att skingra folket. En befallning af ministeren upplöste nu Nationalgardet och förklarade Madrid i belägringstillstånd. — Enhgt andra notiser, skall hufvudstadens garnison dagen derefter hafva förenat sig med nationalgardet, och 1812 års konstitution blef proklamerad den 5 dennes. — Nästa post torde medföra bestämdare underrättelser härom. i England. Afven billen rörande tidningsstämpeln har fått sig af Lorderna ett amendement på halsen, ämnadt, såsom vanligt, att tillintetgöra eller motverka det goda och nyttiga, som af regeringen dermed åsyftades. Då billen i detta skick återkom till Underhuset, föreslog skattkammarkanslern, :att den skulle återtagas emedan Lordernes amendement dervid innefattade ett ingrepp i Husets privilegier. Hr Spring Rice motionerade 8 samman sång en NV håll msn JA Jas SA ker MA fe Ke MM cm Kira