Aftonbladet – 17 augusti 1836, sida 1

DET OLYCKLIGA FRIERIET. Under en i dessa dagar vid Norra Förstedens Westra Kämnersrätt förehafd tjufransakning, hafva åtskilliga omständigheter förekommit, som uppdaga ett på en gång djerft och sällsamt bedrägeri, hvarigenom tillfälle till stöldens begående blifvit beredt. Hr Hybinetie, Exekutionsbetjent, en medelålders man, cnkling, af prydligt utseende och eleganta mantr, uppträdde såsom klagande. Han hade för någon tid sedan, genom en Tenn gjutare vid namn Moberg, f.rmerat bekantskap med en viss Carolina Jansson, som varit boende hos en fru Kevitz i Gråmunkegränden, hvarifrån hon flyttat hem till Hybinette för att förestå hans hushåll. En dag då Bybinette varit borta, hade han vid hemkomsten saknat icke ellenast Jansson sjelf, utan äfven en Hybinette tillhörig blå klädeskappa med sidenfoder, ett par örhängen och två guldringar samt åtskilliga fruntimmersplagg, som Hybmette haft qvar efter sin 2flidna hustru. Misstankar föllo genast på Jansson, hvilken Hybinette uppsökte och träffade hos fra Kevitz, men af det stulna anhöllos endast ringarne och en del af fruntimmersklädermna som Jansson hade på sig. Klädeskeppan samt några tillika saknade kopparkärl stodo deremot ej att finna. Emedlertid blef Jansson arresterad och insuäld i poiisen. Nu uppdagades, att hon aldeles icke hette Carolina Jansson, utan att hennes rätta namn vore Johanna Augusta Lundberg och att hon redan en gång förut varit under tilltal och blifvit dömd för tiligrepp. Lundberg synes vara en frisk rask tös, af dugtiga dimensioner och ett icke obehagligt utseende. Rörande sitt förhillande till Hybinette har hon gjort följande berättelse. Under hennes vistande hos fru Kevitz, hade Tenngjutaren Moberg, som var bekant i huset, infunnit sig der, frågat Lundberg, om hon vore benägen att få sig en fördelaktig kondition, i hvilket fall Moberg ville rekomtnendera henne till Hr Hybinette, som vore en ganska hygglig karl och ea öfvermåttan stor beundrare af skönhet och obehag. Lundberg var snart öfvertalad härtill; men Moberg fordrade dessutom af henne, att hon skulle för Hybinette ge sig ut för en rik bondedotter från Markums socken, vid mpamn Carolina Jansson, hvarigenom hon skulle bli mera välkommen hos Hr Flybinate. I Polisen har Lundberg dessutom uppgifvit, att aftal härvid skulle bhfvit träffadt emellan henne och Moberg att narra? Hybinette, hvilket narri Lundberg ock sedermera utfört sålunda, att hon, en dag då Hybinette gått bort, skall med biträde af fru Kevitz och Mobergs piga, verkställt den ifrågavarande stölden. — Inför Kämnersrätten återkallade hon helt och hållet denna bekännelse, nekade att hafva tillripit någon af da bortstulna men ej tillrättakomna persedlarne, och påstod, att det öfriga, som anhölls hos henne, vore helt enkelt presenter af Hybinette, som under hela hennes tjenstetid visat henne myc