Aftonbladet – 9 augusti 1836, sida 2

beratbugad att 1akxa branvinsbraänning, men bör 1 sådant fall insända ull bgyfogden eller fogden en teckning deraf. Desse öfversända teckningen till regeringen, som bestimmer beskattningen. Distillerings pannan kan hålla 1f6 af den rymd, sjelfva bränvinspannan eger. Apothekare kunna likväl begagna pannor af 100 potters storlek utan afgift, dock ej till bränning eller distillzring. Ingen panna får nyttjas, utan att förut ha varit uppmätt och stämplad, hvilken föorrättning sker af byfogden eller fogden, i närvaro af tvänne vittnen, mot en afgift till de förra af I Spd. 72 sk. och till de sedaare af 24 sk. Vill någon inställa braaningen, och således befrias från afgiften, bör han anmäla det och låta försegla pannan. Ingen egare af mer än 200 potters anna må begagna mera än en panna. I första dagarne af September bör hvar och en, som vill begagna panna, hvarföre fast årlig afgift erlägges, anmäla sådant hos fogden, som upprättar en förteckning på dem, hvilken anslås på gästgifvargårdarna och thingsstället. Den som bränner eller disullerar bränvin, i strid mot dessa föreskrifter, har förbrutit redskapen och bötar från 15 till 40 Spd, och om han nyttjar ostämplade apparater, eller stämplade delar i förening med ostämplade, från 20 till och med 100 Spd samt ersätter i båda fallen den afgift, han söker undanhålla staten. Ingen får, vid straff af redskapens förverkande, utlåna dem till andra att begagna, eller bränna bränvin för tjenstefolk, torpare, inhysesbjon eller andra, som ej ega serskild matrikulerad jord; böternas och redskapernas varde tillfalla till hälften polisbetjeningen eller länsmannen, som gjort beslaget, men i annat fall hvarje ställes skoloch fattigkassor till lika delning. I anseende till försäljningen har komitden föreslagit : Hvar och en, som ej är berättigad till handel, men bränner bränvin, må ej försälja, byta eller utlåna det (hvilka båda sistnämnda medel att eludera lagen, komitgen försäkrar ofta brukas) i mindre qvantiteter än 5 potter, och ej tillåta dess förtäring på stället. I städerna är bränvinsförsäljaing endast tillåten värdshusvärdar, marketentare, herbergerare eller dem som hafva serskildt tillåtelse dertill. På landet få inga andra gästgifverier, värdshus el!er krogar finnas, än de, som behöfvas för resande, och all utminutering af bränvin till personer, beende närmare än en half mil från gästgifveriet, värdshuset eller krogen, är förbuden, äfvensom ailt kiingresande dermed, eller försäljning på vägar, vid thing, kyrkor, auktioner m. m., vid böter af 5 till 40 Spd. Magistraterne i städerne och fog.arne på landet böra i December månad upprätta förteckningar på de personer, som hafva rättighet att försälja bränvin i mindre qvantiteter an 3 potter, hvilka förteckningar uppslås på thingsställena och tillställas fattigkommissionerna. Dessa sistnämnda sammanträda årligen med ordningsmännen och bestämma antalet af de utminuterings-ställen, som få vara inom hvarje fattigkommissions distrikt. Finnas flera sådane, än som behöfvas, bör antalet inskränkas i mån af afgången. Hvar och en som begagnar rättigheten att utminutera bränvin till mindre qvantum än 5 potter, bör derföre erlägga en extra afgift till fattigkassan från 5 till 100 Spd. i mån af näringens afkasning, och utan afdrag på den afgift till fattigvården, som eljest på honom belöper. Ingen sådan, med undantag af spisvärdar, samt dem, som herbergera resande, får hafva gäster inne hos sig längre än till kl. 10 om aftonen,vid 172 Spd böter for hvarje gäst, eller försälja bränvin på Sönoch högtidsdagar förr än kl. De. Jm. Barn, tjenstefolk och lärgossar få ej uppehålla sig hos dem eller der förtära bränvin. Afven är dem förbudet, att försälja det till någon, som redan är berusad eller bullersam. Dessa näringsidkare stå i samma ansvar om det hos dem köpta bränvinet förtäres i någon annan del af huset, som om det skett i sjelfva skänkrummet. Hvar och en som finnes drucken på ett offentligt ställe, krog eller gästgifveri, bötar 12 Spd., och om det sker vid kyrkan, på thing, vid auktion eller annan offentlig sammankomst, 1 till 2 Spd. Hen kam i sådant fall bortvisas från stället eller hållas i fängelse till dess han blifvit nykter. (Således likväl icke som hos oss, utarmas genom höga böter, eller dömas ti!l vansrande straff.) Om förseelse emot denna lag