Aftonbladet – 9 augusti 1836, sida 1

I n jsen och Giehiska regeringen iaf.ecnde på vi rke liga beloppet af detta defiert, och huru nockel a jaf de återstående 20 millionerne, sewe fölinkt t ligen behöfdes; och det är klart at sosfe on Isen, då den sålunda fordrade voga upplysning -Joch utredning röraade beloppei at den SUninmna, jsom oundgängligen erfordras för atv möte utgiftern2, bandlade icke blo klox och mcd tillbörligt afseende nes iniresse, utan älven, i faareos tacka, med ei hilsosamt afseende på Cretlands eget Jinteresse, hvilket icke-kunde vsra tjont dermed, at Grekiska regeringeo linge en större sumiaa oo N ; a de enar rn. ks lerställd till sin disposiiion, än som var oi.udgängligen nödig för statens behot England och I Frankrike ansågo håda ett förskott få jullicner nödvändigt; men Ryska regeringen var såsonan tanka. Först vägrsde den att gå in på heviljande af något förskott; men sadernisra foreslo don i konfer.nsen, att icke genast zfva den begärda j garantien för de 6 millioner, hvilka troddes kunna fylla de näsvarande behofsen, uten au de jtrenne makterne deremot skulle på ei göng gorautera hela den återstående summan af lånet, nemligen 20 millioner, och Grekland få uppjära 2500,000 om året. Hens Maj:t regering och den Fransyska anpsågo iciv detta förslag svärande emot Grekiska regeringens värvarsude behof och ställning, ej heller i harmoni med de förbindelser, Ryssland åtagit siv genom traktaten i Adriaropel. Andan af berörde traktat upprätthölls genom de trennmakternes garaui. Oivifvelaktigt hade utbetalningen al 60,000,000 francs blifvit Grekland garanterad at de trenne makterne; men det förslag Rysslavd framställt, skulle endast gifva Grekland väsen lig fördel af de 40 millionerne utaf åe 60, och hafva den verkan att Grekland l!emnades i ewt verkigt bankrutttillstånd, emedan en stetsbrist fanns af omkring 6 millioner fraxcs, och då Grekiska regeringen, enligt Ryska förslaget, biott skulle erhålla 2,500,000 om året, så blefve densemma derigenom lemnad utaa någon tillgång att fylla skilvaden mellan dessa båda summor. England och Frankrike ansågo det dertöre oforechgt med traktatens anda och icke öfverensstamman— de med de :renne makternes syftemål, då de gjorde Grekland till en fri och ohercende siat, att antaga Rysslands förslag. och beslöto derfore att vidtaga ett annat handlingssätt. Sisor talaren förut yttrat, bade tvenne tredjedelar st de 60 mil Honerne redan blifvit erlagde, och iotslbeloppet, som Ergland ännu hade att svara för, konnoe att något öofverstiga 6 millioner. tnedin intresse och amortissemert ginge till 12 å 14 6000 L. Frågan vore icke, huruvida Euvganö nu skulle stanna i den ställning, bv-ri det för nårvarande befann sig i afseende pi lånet, eller om det skulle fortgå, och fuliberda hvad det en gång börjat. Om det icke stod oss fritt att ingå i diskussioner öfver traktaiens stadganden, eller att välja mellan Rysslands förslag och vårt eget, så voro vi otvifvelaktigt förbundna att garantera hela vår tredjedel af ce 60 millionerne, utan afseende på huru Rysslavd handlade. Frågan vore derföre icke hvad fngelska regeringen borde göra, utan om bästa sätet att göra det, som skule göras. Taarsn trodde, att det skulle vara tillfredsställsnde för Huset att veta, att traktaten af 1832 icke kommer att medföra någon tunga för landets fivarser. Ehuru detta var en sak, som icke borde bhestån ma Psrlamentets handlingssätt, då fråge vore om uppfyllande af en förbindelse, som natlonun åtagit sig, så trodde Lorden deck, at Huset hade rättighet att erhålla upplysningar detta hänseende, och det vore honom er fögned, att de han hade aut lemna, vore at itllredsställunde beskaffenhet. — Greklands statsmkomster. hade varit i jemnt stigande, och dess utglter I svar gande. Utgifterna hade väl i följe af tilll. sa förhållanden, stigit under den ardrad oo ningen af de år, hvarom Taleren bv komna ct nämna; men de voro mindre i för än i fot och kalkyierue för det följavd. Ör uppe ov utgifterna tiil änvu mindre bekpp. so fe et o näst föregående. Statsutgifternx rigjorde tor 1833, 13 millioner drakmer: io 1834 0 millioner ; för 1835 16 milhorer, och för 1 pevarsnde år uppskattades de til blou 15 or lo lioner. Hvad statsinkomsternz angick, sö ute gjorde de 13828, 2,500,000; 1829. 4 306 040; 1830, 3,300 0CU0, och 1831 800 00 drekmer. Belonoet för år 18382 kunde icke med