Aftonbladet – 30 juli 1836, sida 3

En Engelsk jurymans skarpsynthet. Den Engelska juryns funktioner äro, som bekant, mångfalldiga och ganska vilstrackta. Den afgör icke endast åtskilliga fall, som på andra I ställen hänskjutas till brottmålsdomstolarne, såI som t. ex. okyskhet, utan den afdömer äfven I civila mål, samt företräder den offentliga åklagaremaktens ställe, och afgör huruvida anklaI gelse i åtskilliga fall bör ega rum eller icke. Det är äfven hon som bestämmer, huruvida en Iperson omkommit genom en hastig och oförmoI dad död; det är hvad man kallar: coroners inI quest. Coroner är en embetsman, utnämnd för lifstiden, och som ej kan förlora sin plats utan till följe af ransakning och dom för förräderi, korIruption, andra förbrytelser, eller sedeslöshet. I Från 2 till 10 sådana finnas i hvarje Grefskap. )Så snart någon person dött på ett hastigt och Toförmodadt sätt, begifver sig Coronern till stället, och utnämner en jury, som består af 12 I bland ortens notabler, och i deras närvaro företager han undersökning om händelsens orsaker. II fall möjligt är, och med några ganska sällsynIta undantag, sker undersökningen på sjelfva liket, och på det ställe, der det anträffats; ett nyli gen fälldt utslag här visat, att Coronerns undersökning var företager. inom slutna dörrar, och att denna embetsman ännu eger rättighet, att Jåta utvisa tidningsskrifvare eller hvilken person som helst, hvars närvaro han anser otjenlig. Sedan han emottagit eden af jurymännen, företar han vittnenas och läkarnas afhörande, äfvensom likets undersökning. I fall juryn tror att döden, ehuru hastig, likväl varit naturlig, såsom af slag m. m. ger hon sitt utslag i följande helt bibliska form: JV. IV. är död genom Guds hemsökelse, om han är öfvertygad att sjelfmord egt rum, säger han: JV. NV. är död emedan han begått sjelfmord i ett anfall af svagsinthet. Denna sistnämnda, omständighet anföres alltid nu för tiden emedan sederna äro mildare än lagen, hvilken dömer att sjelfmörI dares kropp skall kastas ut på landsvägen. Om ljuryn åter finner att ett mord egt rum, blir dess utslag: JV. N. är död till följe af ett brott, Nhwars upphojsman eller upphofsmän äro oss obekanta; eller: N. N. är död till följe af brott, hvartil den eller de synas vara uppIhofsmän. 1 sistnämnda fall utfärdar Coronern lunder sessionen en anklagelseakt emot de missTtänkta, hvilken eger gällande kraft inom StorIbrittaniens område och alla Engelska besittninar. ; Den stora nyttan och de vigtiga samfundsgaranItier, som liggai denna föregående undersökning af 12 oväldiga medborgare, är hvad följande anekdot, bland många andra, bevisar. En dylik I Coroners undersökning hade nyligen företagits i INorfolk, i anledning af en gammal enkefrus död, Isem hade föga förmögenhet, och, så vidt man Ikände, inga fiender. Den aflidnas kropp hade I funnits i dess eget rum, med halsen afskuren, men den högra handen tycktes hafva släppt på golfret en blodig rakknif. Ingen oordning synltes till bland möblerne, ingen förskingring af penningar eller effekter utvisade en eller flere mördares anfall. . Vittnen hade afhörts, och, som vanligtvis är fallet vid dylika tilldragelser, hade grannarne nu mera upptäckt tjugu orsaker, som Tkunnat lörmå den döda att sjelf taga lifvet af sig. De båda tillkallade läkarna voro af samma tanka. Ellofva jurymän hade redan yttrat sin Imening i denna syftning, sedan de besett liket, snarare för att uppfylla en laglig formalitet, än för att företaga en undersökning, hvilken de ansågo öfverflödig. Coronern tillsade nu den tolfte, som höll sig på afstånd, intagen af en synbar motvilja; han bad honom besegra den, och, som de andra efterkomma lagens bud. Jurymannen, en hederlig landtbrukare, lydde, men Lnannpt han hade närmat sig liket. för rän han ro