endas: vora uppstattade ull s,otd ju. Vild hände nylig:a emo: all förmodan, att de gingo. vill 6,500. i Den omtalta proklamationen af Hr Pinheiro! till Doa Miguels förmon, som utdelats bland: trupperae, har eästan endast väckt deras åtlöje, hvaremot den i Palatset Ajuda och i flera Miguelitiska cirklar föranledt mycken entusiasm; man ropade vivas för hjelteo Miguel och Morras för Malhados (de konstitutronelle). Entusiasmea inskränkte sig likväl härtill. England. Underhuset har de sednaste d:garne för det mesta sysselsatt sig med billen rörande tid: ningssiämpelo, men ännu ej dermed hunnit till slut. I den sista sessionen d. 18 förelade Lord Palmerston en bill, som hade afseende på Englands garanti för tredjedelen af det Grekiska lånet. Lorden förklarade, att af hela lånet hade tvåtredjedelar blifvit negocierade och redan kommit Grekland tillgodo, men att svårigheter uppstått för negociationen af resten, emedan Ryssland väl icke rent af vägrade den garanti, på hvilken denna makt ingått, men likväl dervid ville fästa sådane vilkor, att det ursprungliga ändamålet med lånet derigenom skulle förfelas. Tendensen af den irågavarande billen ginge ut pål att närmare bestämma Englands garanti för den ena tredjedelen af lånet, utan att för öfrigt vidare ingå i sjelfva saken. Man kan ej af de korta uppgifterne i tidningarnej rörande detta ämne se, buru de Ryska iavändningarne egentligen äro beskaff.de; men det torde väl under de blifvande diskussionerme rörande bhillen komma i dagea, och vi skola då ej underlåta att) närmare belysa det kejserl. kabinettes görande och låtarde i denna sak. En länge öaskad reform inom postverket har! nu af ministeren blifvit föreslagen, neml. att; uppdraga öfversiyre!sen af postväsendet åt kommissarier, i stallet för åt en öfverpostdirektör, såsom hittills. . O Connell har åter från flera städer i England erhåilit inbjudningar till politiska middagar, och begagna! den ledighet, som de mot sessionens slut aftagande parlamentsmålen lemnat, för att efterkomma en sådan inbjudning från Rochester. Hans emottagande der var, såsom i alla Engelska städer, der han gjort besök, högst lysande och enthusiastiskt. De tal; han höil vid tillfället sysselsatte sig hufvudsakligen med nödväadigheten, att på det kraftigaste understödja ministeren, och att reformera Ofverhuset Tyskland. Exkonungen Carl X har d. 10 Juli passerat genom stadeu Wiens område, stadd på resa till! Görtz. 1 det af Hert. af Blacas inköpta godset Erlaa gjorde han ett besök, och emottogs; högtidligen af prester och skolungdom. Ko-! nungen af Neapel skyndade sig till Erlaa, för att uppvakta chefen för Bourbonska husets älåre gren. Budweis skall vara Exkonungen anvisadt till boningsställe. — Till Teplitz väntas han än ev gang i år, nemligen vid slutet af nästa månad. I Triest hafva flere nyss ankomna Polska flyktingar från Krakau inskeppats på amerikanska fartyg, dels till Amerika, dels till England. Konungen i Preussen har tillkännagifvit, att han icke kan komma till Rhenprovinserna i år, såsom ämnadt var, utan uppdragit åt Kronprinsen att förrätta revuerna.: Choleran är så elak i Wien, att sjelfva Wienerboerne begynna blifva allvarsamma. Emellertid böra dack de valslustige trösta sig; Strauss är icke död, såsom det berättades, utan har blon varit i cbolerans klor, men blifvit räddad. Jesuiterne äro på god väg att spela undervisningsverket i Bäjern i sina händer. De gudlige fåderae bafva erbjudit sig att, utan betalning, öfvertaga undervisningens bestridande i latinskolorna, gymnasierne och lyccerne, och Konung Ludvig skall vara mycket väl stämd för Societas Jesu. Till en början tros dock, att saken kommer att stanna dervid, att Jesuiterne få tillåtelse att upprätta ett Collegium i Mimnchen, samt återfå sin fordna kyrka och de byggnader de fordom innehade, hvilka nu begagnas af universitetet. Men få de blott en gång fast fot, så sörja de nog sedan för resten. Genom tidningarne söker man att hos folket bearbeta opinionen till deras fördel, och försummar ej att förespegla de skattdragande, huru fördelaktigt det skulle vara, att få en stor del af undervisningen bestridd, utan att det kostade staten ett öre. ITA And.