Aftonbladet – 27 juli 1836, sida 1

2 MMMM REVY AF TIDNINGARNE. Större delen: af den tidningsläsande allmänheten erinrar sig änuu lifligt den svit af smädelser emot Fransyska Julirevolutionen och den nuvafande dynastin i Frankrike, som för några år sedan förekom uti tidniogen Fädernesfandet, och den intressanta halfdager, som författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia spridt öfver ursprunget till dessa artiklar. Att samma andå och samma åsigter om Julirevolutionen ånnu förtfara med nästan oförrhinskad Nflighet på samma håll, kan sköpjas af en hten, men ganska karakteristisk artikel i Svenska Minerva för Måndagen i förra veckan, som innekHåller ett yttrande öfver Lafiltes för någon tid sedan meddelade tal i Deputerade kammaren, Hemtadt ur La Mode, den mest frenetiska af den Carlistiska pressens organer i Paris, jemte ett vid samma y trande gjordt tillägg af ett annat blåd, förmodligen den förträffliga. Gazctte de Francet, som utgör den källa, af hvars innehåll Minerva destiilerar qvintessensen af den politiska visdom hon uppdukar för sina abonnenter. La Mode hade nämligen sökt att framställa Lafittes yttrande: att han bad Gud och menniskor om förlåtelse för den del han haft uti Julirevolutionen, med afseende på de ringa frukter den tillskyndat Frankrike, såsom ett slags program af den oberoende venstra sidan, sedan en annan del af oppositioben, med Odillon Barröt i spetsen, gått ofver till regeringen. Det omnamnda tillägget ur ett annat blad åter innehåller en anekdot, att Lafitie och Hertigen af Fitz James mötts dörren till en 2f deputerade kammarens utSängar samt att, medan de der stått och kru-. sat några ögonblick med hvarandra, ministera Thiers under tiden ankommir, och, utan att uppehålla sig, gått helt rak? midt emellan de begge deputerade. Då Lafitte häröfver yttrat sin harm, hade hertigen svarat: det är ert eze! fel, Hr Lsfitte, ni harså velat det.? — ?Ack! skulle Lafiute då yttrat, om det kuzde göras om! — Ja det tror jag, hade hertigen åter anmärkt, men det är nu för sent. — Vid denna anekdot hide Gazetten f:gat den reflektionen, att hela Hr. Lafittes ywtrande i kansmaren icke varit annat än en fortsatt utveckling af samma hema: ack! om det kunde göras om! Ehuru slipadt ofvanstående lilla historia är hopgjord, behöfver man dock endast vara någon smula mindre lätt att bita på hoaxer, ån vår Minerva, för att finna utt det är en af dessa vanliga små uppfiuviagar, börande till de Fransyske Carlisternas taktik, att dels söka insinuera den tankan, att de som deltagit i Julirevolutiosen, nu skulle önska den afgjord, och dels gesom dylka pikanta framställningar, som den här frågavaranude, i någon mån underhålla och upp-j pigga det svigtande kuraget hos en förlorad saks nhängare. Hvad DLafitte och hans yttrande veträffar, vilja vi ganska gerna tro, att an för sin person måste . med saknad e tillbaka på en tid, då han var den rikaste orivatman i Frankrike, och hans salonger utsjorde en samlingsplats för allt hvad detta land rade stort och lysande i statsmanna egenskaper, const eller litteratur, och det vore icke underigt oim ock det ofvan citerade uttrycket undfallit