Aftonbladet – 26 juli 1836, sida 1

ÖP) HR. OTCUAD Ilan ge icke hade farit, och äfven på andra ställe of:a förfelat att få hocom inom skotibåll, 1 fa så hade blifvit nödigt, velat värta tills Julida garne och revyen, som då plågar ega rum Men Konunzen synes icke vilja ändra sitt be slu: att hålla denna revy. — På börsen var under de sednaste dagarne, öfverhufvud mycke tyst och stilla. Ministersalongerne stå öde, och på St. Cloud, der jag var 1 Söndags och såg vatienkonsterne spela, funnos knzppt 500 per: soner. Hettam är också i sanning tryckande. I södra Frankrike stiger den till en sådan grad, att den med skäl inger iarhågor. r(0 NewYok d. 8 Juni 1836. Förre statssekreteraren och sändebudet i Frankrike, Edvard Livingston, som d. 23 Maj afled på sin landtgård Redhook, i en ålder af 72 år, härstammade från en gammal och ansedd slägt i staten NewYork. Han var en längre tid Mär i NewI York, och flyttade sedermera till Louisisna, Ihvars lagverk för honom utgör elt vare ktigt minnesmärke. Orsaken till havs död var, att ban I drack ett glas kallt vatten, under det han var I mycket uppvärmd. — I afseende på slafveriets Jafskaffande i distriktet Columbia har kongresseu I beslutit, att hädanefter alla petitioner, resolutioner Oo. s. v., som hafva afseende på delta ämne, skola läggas på kongressens bo;d, och icke vidare komma under öfverläggninvg.) — Kriger med Indianerna i söder forttar ännu. Enligt bref från Georgien hafva de blokerat de båda fästena Gaines och Franklin vid fluder Tschattahutschi, och slås dagligen med Foör:nia Staternes truppar. De bränna upp alla boningar längs efter nämnde flod, och slå ihjel invånarne. Afverledes hafva de bemäktigat sig tvenne ångfariyg, och mördat både besättving och pasSsagerare. — Det med Cherokecs-Indianerne alslutade fördrag, hvarigenom de till Förenia Staterna afiräda allt det land, de ega öster om Mississippi, och förbundit sig att flytta vester om denna flod, har nu blifvit offentliggjordt. Förenta Staterna betala för det afträdda landet, 5 irillioner dollars till Iodianerna. Deputationer från Cherokeeserne, äfvensom från Chippevaherne, befinna sig för närvarande i Weshington. — I Maj månad hafva mellan 13 å 16,000 e:ieranter ankommit till denna haien från Europsx, och från d. 1 till den 8 Juni ytterligare 6000; öfverhufvud äro invandringarue i år starkare, än de varit neder något föregående år, OCh iman beräknar New-Yorks befolkning för värvarande till 300,000 personer. Tilloppet af främlingar är så starkt, att man bar svårt att få logis ; också hafva hyror och lifsmede! sedan branden stigit nästan dubbelt. Den afbrända delen af staden uppstår emellertid åter ur gruset, liksom genom ett troilslag. Tullhuset och Börsen byggas af marmor, och komma icke att eftergifva de praktfullaste byggnader i Eu:opa. — Enligt underrättelser från New-Oileans hölls der en sammankomst den 12 Mej, för att öfverlägga om tjenligaste sättet att återställa gemenskapen genom paketfart med de förnämsta hamnar i Europa. En kommission til!saites, för att afgifva betänkande i ämnet. — En Hr John Platt, Marietta i Ohio, tillkännagifver i en der utkommande tidning, att det lyckats honom uppdraga och acklimatisera den äkta Chine:iska thebusken. Han säger sig hafva under 10 års tid gjort en mängd kostsamma försök, till dess han slutligen varit nog lycklig att upptäcka rätta sättet att behandla bladen, hvarigenom han nu är i stånd att producera ett the, som i godhet fullt ut kan mäta sig med det inforda H.santheet. Han erbjuder sig att uven betalni..g lemna friska thefron åt hvar och ch, som vill försöka thEplantering. — Starten New-Yor: , som är delad i 36 grefskap, har YI större står Cities) och 788 mindre. I denna stat utkom) Man måste härvid ihågkomina , at pelitionerne i Förenta Staterne emot slafveriet, i so naste tiderna gålt ut på, attförklsra alla si. fo var fria, utan ersättning åt egarne eller vid tagandet af sådana arrangemenier, som t. ex. i Westindien vidtogos af Engelsmännen , då slafvarne i deras ko!enier derstädes försattes i frihet. Det är klart, att slafveriet ej kan afskaffas blott och bart genom den abstrakta förklaringen, att de svarta äro fria. Det hder intet tvifvel, att ju kongressen , när den jäsning, som nu råder i sinnena i afseende på denna fråga, lagt sig, kommer att sysscl