Aftonbladet – 22 juli 1836, sida 2

REKLAMATIONER IT WAKSONSKA SAKEN. Våra Läsare evinra sig, alt tidningarna, och deribland äfven Aftonbladet, för någon tid sedan, vpptogo och med anmärkningar beleds3agide ett Regeringsbeslut, tillstyrkt af Konsistorium i Skara, hvarigenom afslag meddelades å en ansökning af Possessionaten IVakson. at enkel tjenstårsheräkning måtte förlänas åt läraren vid en tillämuad folkskola i Horns socken i Skara stift, till hvars stiftande och underhåll Wakson för sådant fall ville giiva ett honom tillhörigt hemman, Axtorp: Kyrkoherden i Horns församling, Hr Prosten Odhner, har nu hos Redaktionen begärt rum Iför en artikel, hvaruti han dels söker visa, att Hr Wakson en gång hade gjort sin förläning . utan något sådant vilkor, och dels framlägger lett utförligt försvar för Skara Konsisio:ii utlåtande. Då sålunda ett bestämdt faktum uppgifves, som kunde verka någon förändring i åIsigten om Hr Waksons handlingssätt, hafve vi ansett oss hvarken kunna eller böra neka ctt rum åt Hr Prostens artikel, öfverlemnande åt Hr Wakson att svara på denna punkt. I det öfriga, eller hvad de allmänna reflexionerna I beträffar, skulle visst mycket återstå till replik Ipå Hr Odhners framställning; men det hufvudsakliga är 1edan yitradt uti de förra artiklarne i deita blad; och en ytterligare skriftvexlirg skulle utdraga denna tvist ull en alltför stor vidlyftighet. Vi vilja endast i förhigående fästa uppmärksamheten derpå, att antingen Hr Wakson urspruagligen gjort sin gåfva med I förbehåll eller utan ett sådant, kan detta väl verka på omdömet om Hr Wakson, men icke om Konsistorii handlingssätt, som är deraf alldeles oberoende, hvilka tankar man i öfrigt må hysa om konsistorii åsigter. Den insända artikeln är af följande lydelse: Några upplysningar om den i Horns församling af Skara Stift tillärnade så källade Waksonska Skolan. Sedan denna tilltänkta skol-inrättning åtskilliga gånger uti rikets liberala tidningsblad varit omtalad, och de auktoriteter, som afstyrkt de! nådiga beviljandet af ett dervid bestämdt vilkor, nemligen presterlig merit-beräkning, blifvit i hög grad tadlade, så anser jag och har länge anset mig skyldig att lemna upplysning om hvad uti Horns församling af Hr Wakson blifvit wec mer och mindre publicitet tillgjordt och lofvad: i detta hänseende. Om saken derigenom kar lbetraktas ur en annan synpunkt, och få en anInan färg, så väl för den ene som för den andre, torde det icke böra läggas mig till last.