Aftonbladet – 16 juli 1836, sida 4

Från trycket har nyss utkommit och försåljes, å 1 kdr 16 sk. bko, i Isbergs m. fl. Boklådos: kiinnen från min Fängeisetid, af SILVIO PELLICO. Jemte skildrirg af Pellieos lefvirne förs fängelsetiden; af hans vän Maroncelli. Öfversättuviog från Itslienska Originalet. , Silvio Pellico, känd såsom ltali ns störste Tragöd i vära dagar, arbetade i biojertligt förbund med Italiens smillrikaste unge rn än, på eo föryngring af Italiens statsskick, vetenskap och konst Han ville utkasta fröen till en bfskraftig-re bildning i alla bildningens ,iktningar. Österrikes politik mäste stämpla sådana strätvanden med namnet Carbonarisw, och straffa em. Pellico satt derföre 10 är fävgen, först i Milano sedan i Blykamrarna i Venedig, och slutligen på Spelberg i Mähren, hvarifrån han släpptes fri 1830. — Skildringen af dessa tioåriga lidanden är ingen vanlig fävgelsehistoria, Här skildras inga fiatlioa försök att fly, inga utbrott af ha: mot förtryckarna, bån för m-nrsklighe. ten och hvad s m ä öfver menskligheten, inga Pp litiska frihetsr p och förbannelser öfver Österrikes despotiska politik, ingen troisig kamp mot ett fi entiigt öde. Det är tvärtom en talla ur menniskohjertats in-e verld, en sjelfbiografi i ine mening, en mälning af en ädel menniskoandes und roifyenhet för den Gudomliga verldsansens såickelser, och dos sträfvande att begagna dem såsom eg-elser till uttgående sedligt fullkomnande. Denna sköna själs bekänneiser — dertill affattade på det mast okonstlade och intaga: de språk — måste derföre vara välkomna för hvarje läsa-e, som ej är aild-les beröfvad snne för det hf2osta i menskiigheten, nemlig.n, menniskatus sträfvanden till känvredom of si sjelf och sin sedliga bestämmelse. ru — — — OO — — —— —