Aftonbladet – 14 juli 1836, sida 2

Av MER NO 2 dr sililUl ud ppor iningsakten lyder så: ?Då Grundlagens 80:de Ä föreskrifver, att ett lagtima Storting icke kan förblifva samladt öfver trenne månader, utan Konungens tiliåtelse ; hade Vi i nåder tillåtit nuvarande Storting att fortIsätta sina förhandlingar tvenne månader utöfver förstnämnde tid. Vi finne det nu för det allmänna bästa tjenligt att Storthinget upplösa, och förklare härmed, i öfrverensstämmelse med Grundlagens 80:de 6. Norriges rikes 8:de lagtima Storting vara upplöst. Vi förblifve Norriges rikes Stortking med all Kongl. ynnest och nåd val bevägne.? Morgonbladet för d. 7 dennes be ävar förloppet på följande sätt: Hela steden är slagen med skräck öfver en ; underrätelse, om hvars sannfardighet vi skulle j H önska alt ännu kunna ega det ringaste tvifvel: Storthinget har blifvit upplöst. Sent i går aftons kom en kurir från Stockkolm med denna förvånande underrättelse. Nu i förmiddag (den 7 Juli) hålles Storthing för slutja dörrar. Måue den lugna besinningen icke jöfvergilva oss! Alla. menniskor spörja, hvad som väl kan vara orsaken till detta oförväntade be gagnande af den Kongl. myndigheten. Man gissar, att grunden kunde vara åtskilliga Storthingsmäns uppvaktning hos Ofverste Hagemann. Men så vida icke visst folk inberättat detta med kurir, så har underrättelsen derom icke kunnat ankomma ull Stockholm förrän 7 timmar efter kurirens afgång. Och kan man väl antaga, att några Storthingsmäns enskilda handlingssätt kunde blifva ett grundadt motif för Konung:maktens. Vi feta icke, huruvida någon Konungens rådgifvare begärt afsked; men protesterat hafva de förmodligen. Följande dag yttrar Morgonbladet: Man fortfar att vara oviss om anledningen till Regeringens besiut om Storthingets upplösning. Behandlingen af Militär-budgeten anses af mången såsom den gnista, hvilken antåndt; men dervid må dock anmärkas, att beslutet om ingvarlering in natura uti Kronans hus, hvilket förmenas hafva funnits serdeles misshagligt, var bekant i Stockholm flera dagar före den 2 Juli, då beslutet om Storihingets upplösning skall vara fattadt; och såvida sålunda anledningen en längre tid varit för handen, så hade väl de i Norrige residerande Hrr Statsråder icke bordt vara okunnige om H. M:s vilja, hvilket de dock lära varit ända till i förrgår aftons. Dea anledaingen :cormenteras åter, at io Stortnssmän gjort ett besök hos OfverCogeman (afsatt, som men redan ver, för iessa olycksaiuga spöken på d. 17 Mej), hvarom rapport skall gena satt tll Stock. rt anmärkningar vid! 3 st hafva a Yr oc Te a bolm. ifer att hafvc denna uppsatt, forifar Mo:gonbladet: Men det; :a må na förhålla sig hur som helst! Man äknar ut och resonnerar på alla sätt och: vis, och kan dock icke riktigt gissa, hvad det egeniliga motivet varit. Det förljudes; att både Statsministern Lövenskjöld och Statsråderne Fasting och Holst i de kraftigaste ordalag protcsterat mot detta Beslut, såsom för riket uppenbarligen skadligt. Men vi ha icke hört, om de äfven protesterat mot dess form, att nemil. denha högst vigtiga sak blifvit afgjord i Stockholm, tlan att Norrska Bescringens Betänkande der-! Öfver blifvit inhämtadt. En djup smärta har bemäktigat sig alla sin2 i mm se Hi en. Två slag på så kort tid torde följas af lera. Rege:ingen skall naturligtvis sammankalla tt utomordentligt Storthing; men den skall dock styra någon tid: utan budget, och hur skall medlertid statsmachinens konstitutionella. gång ipprathållas? Nationens kärlek tll konstitutionen, dess lugn och samdräst låter oss dock inet frukta af framtiden, då vi hoppasatt det ojenm22 snart skall jemna sig. Men det är likväl orgligt att se detta Storthings många vackra! örberedande arbeten med ens likasom tillintet-! sjorda. Om hvad Storiinget åtgjort, efter det uppösningen var tillkännagifven, berättas följande. Sedan efter kurirens ankomstnatten till d, 7. ali ett utomordentligt Stiats-Råd blifvit hållet, . amt Stats-Rådet Collet underrättat Storthingets: resident (Sörensen) om Kungens befallning ang. torthingets upplösning d. 8 Juli, höll Thinget 7 fi m. en session för slutna dörrar. Stats ådet Sibbern öfverlemnade då 3:ne nya Kal. ropositioner, angående Konungens veto och tländningars naturalisåtion, samt Stats-Rådets ittisohet att. ntan rösträtt deltaga I Staphanoo, T