med Underhuset, som icke kunde fortsättas utan att bringa den statsförfattning i våda, under hvilken England så länge blomstrat, och — för att fästa sig vid hvad som låg ännu närmare — utan fara för den samhällsställning hvari statsförfattningen försatt Ofverhuset. Det ser nästan ut, som vore Torybladen redan förskräckta för de följder, Lordernes dårskap måste draga med sig. Times, den ledande journalen på den sidan, söker genom en vidlyfug kritik af talen för och mot, och hvari de mera betraktas under den oratoriska synpuakten, än i afseende på innehållet, liksom undvika att gå djupare in i ämnet, och nämner icke ett euda ord om verkan och följderne af Ofverhusets beslut. De liberala tidningarne deremot anslå åter, ännu mera högljudt än förr, reformsträngen, äfven för Ofverhuset. Till och med den ytterst moderate Courier förklarar sig nu for vidtagande af utomordentliga åtgärder. -OConnells motion om reform af Öfverhuset, hvilken skulle förekomma till öfverläggning d. 29 Juni, troddes under dessa omständigheter komma att vinna en mängd röster för sig, som måhända annars icke skulle hafva nuderstödt densamma. Man kan taga för gifvet, att Lordernes förfarande i denna fråga ansenligt närmat den tidpunkt, då denna förnäma kammare måste finna sig vid att spela en helt annan rol inom lagstiftningen än den hittills tillvällat sig. Så stora och vigtiga intresssn sättas oupphörligt på spel genom Lordernes nyckfulla och oförsvarlga handlingssätt, att Engelska folket omöjligen för någon längre tid kan uthärda dermed, utan tvingas ovilkorligt att tillgripa något botemedel. Billen rörande tiondeförvandlingen i England har erhållit tredje läsningen i Underhuset. Den nya stämpellagen för tidningarne lärer ej hinna att sättas i verket så tidigt, som var ämnadt, emedan billen ej hinner gå igenom de nödiga stadierne till den 5te. AÅmnnu ett par veckor torde således den gamla lagen komma att tillämpas. På börsen omtaltes den 27 temligem allmänt, att ett lån för Portugal på 900,000 P. St. skulle vara i fråga att negocieras i England. Times tviflar dock i sin börsartikel, att denna berättelse eger någon grund. Den komitg, som bestyrer om.subskription till förmån för Walter Scotts familj, har tillkännagifvit att 7200 P:d influtit, hvilka komma att öfverlemnas till den aflidne skaldens äldste son, mot förbindelse att förklara Abbotsford, med der befintliga bibliothek, manuskripter, rustkammare m. m., för fideikomiss inom fmiljen. . Italien. Konzrgens af Neapel resa till Wien är nn ändtligen bestämd, och han väntades Midsommarafton — till Schönbrunn. , Från Sardinien skrifves, att man i Turin, Genua, Chambery och flera andra orter märkt på någon tid en särdeles rörelse bland de derstädes bosatte Fransyska Carlisterna. De fleste af dem hafva försålt sina möbler, uppsagt sina rum, och synes vilja öfverge Sardinska området för att flytta dels till Schweitz, dels till Modena eller andra Italienska stater. Man tror, att de härtill erhållit någon virk af Sardinska regeringen, som vill aflägsna allt, hvad som kan vara obehagligt för den Fransyska, med hvilken dess relationer på sednare, tider blifvit alltmer vänskapliga. De Franska Prinsarnas väntade ankomst torde i synnerhet vara närmaste anledningen dertill. Högst märkvärdigt är, att detta Prinsarnes besök i Turin ditlockat en hop ansedda Spaniorer, Don Carlos auhängare, som dittills bott i Rom. De tyckas sålunda räkna på någon hemlig sympathi emellan deras principal och Ludvig Filip. Det är åtminstone svår att finna någon annan förklaringsgrund för deras resa. Om de Franska prinsarnas resa berättas, at de d. 18 Juni kommit från Botzen till Rove redo. Der hade hertigen af Nemours måst intaga sängen, i anseende till en stark hals-inflammation. Oaktadt en stor mängd blodigla ochfåterlåtning, måste han hålla vid sängen till den 20, då han likväl var på bättringsvägen. Hertigen af Orleans, som icke på hels dagen den 19:de lemnat brodrens rum, rest den 20:de till Verona, för att träffa konunger af Neapel och prinsen af Salerno, med hvilk: han samma dag på aftonen väntades tillbaka til Roveredo. Från Miänchen berättas följande juridiska pro: