Aftonbladet – 5 juli 1836, sida 2

LITTERATUR. Anteckningar i Fäderneslandets häfder för unga och gamla, isynnerhet bland allmogen; af en gammal vän af historien, med teckningar af alla FVasa-regenternes bröstbilder. Ett sällskap till almanackan. Stockholm 1836, hos L. J. Hierta, på dess törlag 504 sidor 16:mo; priset 32 skill. rgs i exemplar; 36: skill. häftadt med tryckt omslag. (Fortsätt. från Lördagsbl.) Ett hufvuddrag hos författaren till denna bok är den religiösa stämmning, som genomgår densamma, utan att likväl någonsin öfvergå till någon sjuklig eller dyster verldsåsigt. Om mar ock skulle vilja anmärka något emot, att framställa t. ex. boktryckerikonstens uppfinning såsom en skänk utef den gudomlga försynen, så utgör det dock, med afseerde på de välgerningar följderna af denza upfinning tillskyndat menskligheten, en vacker tanka, serdeles i et arbete ämneadt till en allmännare folkläsning. Ett prof på denna arbetets anda igenfinner mar uti den karakteristik förf. gifver af Kalmarurion, der han tillika meddelar en ganska roande beskrifning på den lyx, som egde rum vid de förnämes gästabud den tiden. Forut inskränktes konungarna, bufvudsakligen genom allmogens beslut på Allshärjartinget; nu deremot måste Svei,iges regent lyda adeln och rådet, på deras herredagar. Folkets frihet hade väl aldrig helt och hället lorsvunnit i Sverige, såsom i Norrige och Danmark, d:r börderna blefvo trälar. Men Engelbrecht var den, som första gången kallade Sveriges allmoge till sjelfständighet, och Sten Sture gaf borgare och bönder, för beständigt, plats i den l;gstiftande församlingen. Konupgarnas makt berodde för öfrigt af tidens skiften. —Ån herrskade de så godt som enväldigt, såsom Margaretha ; än påminte dem adelns och allmogens uppresningear,