Aftonbladet – 23 juni 1836, sida 3

Det är allmänt kändt hvilken wutomordenilig grad af fulländning den lithografiska konsten vunnit på de sednare åren, isynnerhet uti Frenkiike, och en Lem erciers med fleres lithografier efter epokens mest omtyckta mästare, äro nu för tiden äfven hos oss foga mindse vanliga på de fasbionablas konversationsbord, än hos utländningen. Ait denna konst emedlertid änvu icke hbunnit målet af all den perfektion, hvaraf den torde vara möjlig, eller redan inkräktat på de närbeslägtade konstarterna allt hvad den möjligen kan, derom öfvertygas man lätt från den ena gången till den andra, man får tillfälle att göra bekantskap med dess nyaste produktioner, och man kan i detta afseende icke underlåta, att fästa en synnerlig uppmärksamhet vid den genre eller, om men så vill, utväxt af litchografien, som man något oegentligt gifvit namn af lichokromi. Hr Hedbom, som i förening med sin musikoch bokhandel sedan fiera år underhållit ett vackert lager af de nyaste utländskd lithografier, och i hvars konsthandel man äfven på sista tiden haft tillgång till åtskilliga ypperliga lithokromier, eller steniryck, illuminerade med gummiförger, har i dessa dagar erhållit från Paris en större, dyrbar semling af dylika konstalster, och har haft den veckia ideen, att medelst cen offentlig exposilion, hverpå en annons i dagens tidningar redan torde fåstat läsarens uppmärksamhet, lemna köparen och konstälskaren ett tillfalle till ett urval eller en öfversigt af desamma. Af lithokromier finner man här såväl hela verk, såsom insektsamlingar och blomster-etyder, hvartill denna konstart genom sina bjerta koloriter serdeles väl lämpar sig, som ock enskilda kompositioner i en hel mängd; och man kan här för några få riksdaler blifea egare till landskaps-genreeller porträttmålningar e5er de fö nämsta mästare, hvilka i effekt komma oljemålningen ganska nära, hvad många beträffsr, ända till illusion. Pessutom eger man en riklig. samling af egentliga lithografier efter Deveria, Grevedon, Adam m. fl. samt en mängd alldeles förträffliga gravyrer, hvaraf vi -speciellt vi!ja nämna ett porträtt af Ludvig Filip, tecknadt efier medaljong, i sitt slag onekligen ett ypperligt mästerstycke. Samlingen intager väggarna och flera uppslagna bord i en större salong, och vi förmode att få s cla besöka denna rika exposition, utan att derifrån hcmföra någon större eller mindre skatt. Det äri sanning en stor frestelse, alla dessa Grevedonska skönheter, som, hvart man