Sattonspianen haltigt-och päastod, att blott Uran och ett par andra orter skulle iståndsättas och göras till handelskontor. Intet krig borde föras med Araberna. Ännu häftigare yttrade sig Hr Desjobert. Han updrog en fasansvärd tafla af allt det Franska blod, som blifvit offradt i Algier, och det elände, som visat sig på hospitalen etc. Handeln i Algier vore icke värd att nämna; alla Fransmän, som gifvit sig dit med något kapital, hade kommit ruinerade derifrån. Han talade om det osunda klimatet och gjorde mot fransmännens bundsförvandt Jussuf ett så ärerörigt utfall, att det höll på att ådraga honom en tillrättavisning — Hrr Thiers och Guizot utvecklade hela sin stora oratoriska talang. Den sednare rådde att långsamt och med tålamod uträtta, hvad man ville åstadkomma hastigt och med stor härsmakt. Hvad härmed egentligen menades, ville Thiers -icke förstå, isynnerhet som den sakernas ställning, hvilken nu klandrades,! blifvit begynt under Hr Guizots styrelse. — Hr Mornay ville, att ingen embetsman skulle få förvärfva jord eller drifva näringsfång i kolonien. — Detta tal var väl egentligen ställdt met Clauzel, som köpt stora egendomar, och blef icke antaget. Clauzels infall, att han mindre fruktade les Abdel Kader de PAfrique? än les Abdel Kader de la commission, synes således icke saknat grund. — Hela kolonien har nu fått ett kollektift namn: Algirien. En Fransk tidning påstår, att de resande Prinsarne i sin Hr faders namn inbjudit de Preussiska Prinsarne Carl, Albert och August samt Hertig Carl af Mecklenburg, äfvensom Hrr Wetzleben, Borstell, Bröihl, Humbold, Schadow och Hirt, att komma till Fontainebleau och bivista de förestående högtidligheterna derstädes. Bjudningen skall vara antagen af alla, utom Gen. Witzleben, och Ancillon skulle äfven komma på kungens speciella bjudning. En dylik invitation skall äfven skett till Erkehertigarna Carl och Maximilian af Österrike. De Preussiska Prinsarne komma förmodligen att till Ludvig Filip medföra Svarta Örnen, som han ännu icke har, hvilket är skälet, hvarföre hans söner ej fått någon orden i Berlin. — Att, som det säges, Konung Fredrik Wilhelm skulle i Augusti incognito besöka Yrankrike, är icke troligt. Spanien. Underrättelser från Madrid till och med den :4 dennes meddela ingenting om några oroligheter derstädes. Afven i provinserna är lugnet dels återställdt, dels har det icke varit stördt. I Galicien tilltogo likväl de vapnade banden snarare i styrka, än de syntes förlora något deri. Afven trakten kring ioledo hemsökes af drlika band. Times korrespondent skrifver från Madrid: I skattkammaren säger man sig icke hafva några penvingar. Hr Ardoin i Paris har väl, till följe af sin dfverenskommelse med Hr Mendizabal, gifvit befallning, att till regeringen utbetsla 300,000 L. St.; men dessa penningar måste användas till oundgängliga behof på andra ställen, än i hufvudstaden. Den nuvarande Finansministern Hr Blanco skall för sin upphöjelse hafva att tacka Torenos inflytande. Denne sistnämnde lefver nu på den förtroligaste fot med Hr Isturiz och skall, såsom några af hans vänner försäkra, inom kort blifva i stånd att samla förmögenhet. På hvad sätt detta skall ske, kan ingen uppgifva, ty från Mendizabals afgång och tills nu stiga de förfallna anvisningarne för leveranser åt armcen till mer än 12 millioner realer, som man ej har någon utväg att betala — I provincerna lärer man vilja träffa den öfverenskommelse att ej betala några skatter, emedan inga sådana blifvit beviljade af Cortes. Om detta kommer till verkställighet, torde det medföra de betänkligaste följder, ty de indirekta raxorna gå endast till 23 millioner realer i månaden, men statsutgifterne till 85 millioner, hvarigenom ett ofantligt defiicit snart skulle uppstå. Då låter något sälsamt i Brittiska öron att höra ministerens anhängare försäkra, att om bönderne icke betala sina utskylder, de må af Cortes vara beviljade eller icke, så skall hvarje tredskande kastas i fängelse. Det troddes att General Alava skulle komma att återN taga sin minister-post i London, och att han i Paris skulle efterirädas af Markis Miraflores. i Engelsmännen och Christinos under General Evans befäl hafva den 6 åter blifvit anfallna af Carlisterne i siI na linier utanför St Sebastian. Anfallet företogs med 7000 man och lärer hafva varit haftigare än något af de foregående. General Evans! bade imedlertid 8000 man att ställa emot dem, och de blefvo således på alla I punkter tillbakadrifne. Detta lärer dock icke ba skett j utan förlust, .ty Cristinos uppgifva sjelfva sina sårades l antal till 200 och de dödat till 50. QCarlisterne, som i äfvenledes tillskrifva sig segren, skola emdast ha haft 150 sårade. Enligt ett sednare bref från Bayonne, skall striden hafva förnyats den 8. — Den stora operationsarmeen ligger stilla, och åtminstone larer ingenting komma att företagas före Cordovas återkomst. — Vid Banon i Nedra Aragonien skall en träflning ha förefallit, Lu; Cristinos blifvit slagne och förlorat 850 man en