Aftonbladet – 23 juni 1836, sida 3

—— —— — —QÖ——-— rr —— —— 2:0 Som, enligt Bankostyrelsens tanka, ingen duglig byggmästare var att tillgå i Stockholm, antogs en, sig kallande Ingenieur, vid namn Ehinger, att förestå nya verkhusbyggnaden vid bankens pappersbruk Tumba, i och hvarför, utom ett öfverflödigt arfvode vid byggnadens slut för väl utfördt arbete, honom tillades en betydlig diskretion af, såsom det påstås, ett tusende Riksdaler banko. Denna byggnad är nu, efter 3 a 4 års förlopp, färdig att nedramla, hvarom de minga besigtningarna vittna, so sedermera derå blifvit gjorda af Her:ar Lagerheim, Nyström, Blom och Sifvert, m. fl. Samme man uppförde en i många afseenden misslyckad byggnad, för en enskild man, vid Drottninggatan. Nu har äntdligen Ehinger, efter dessa på fri haud aflagda pro, upphört att bygga i Stockholm. a Att inredningen uti Riksens Ständers hus å Riddarholmen misslyckades och måste omgöras, oaktadt Ofverkommissarien Ek derför blef uppmuntrad med en belöning, om vi icke missminna oss, af 2000 Rdr b:ko; att Posthuset sätter sig; alt skorstenar och hvalf nedrasade under pågående byggnad af Garnisons-sjukhuset; att kruthuset på Ridön ramlade under arbetet, är icke byggnadsembetenas fel.) 3:o Då det icke är byggoch murmästare allena förbehållet att uppgöra ritningar till byggnader, utan det står hvar och en fritt, att sig dermed befatta, nedifrån konstakademiens yngste elef, ända upp till Hofintendenten, torde det vara klart, atti detta afseende icke förefinnes något skråtvång, som kunnat eller kan hindra utvecklingen af stil och smak. Embetena lara således bilhgtvis böra frikännas från denna beskyllning och densamma komma att öfverflyttas på de så kallade arkitekterne, som allenast befatta sig med ritningars uppgörande, och med hvilka akademien för de fria konsterna otvifvelaktigt bör dela ansvaret. Härvid bör ock apmärkas, att en byggmästare sällan får följa sin egen smak vid byggnads-desseiners uppgörande, och att han i detta afseende vanligen beror af den byggande och dess enskilde rådgifvare. Deremot, då det finnes ett byggningskollegium, hvilket det ålgger att, i likhet med hvad för Ofver Intendents-embetet är föreskrifvet om kronans och andra publika byggnader, vaka öfver byggnaderna i hufvudstaden, och till hvilket kollegium alla de, hvilka vilja bygga, äro förbundne att irgifva så val fasadsom planritningar, så är detta embetsverk, hvars högste chef och styresman Öfverståthållaren är, så väl bherättigadt, som, eft.r vär tanke, skyldighet, att icke tillåta uppförandet af andra byggnader, än sådana, som öfverensstamma med god, det vill säga, med Öfver-StåthållareEmbetets smak. Eger Byggningskollegium den rättighet och skyldighet, sem vi här ofvan anfört, så följer deraf, alt antingen äro de senare årens byggnader uppförda i enlighet med Öfver-Ståthållarens smak, eller ock har bemälte embetsman uraktlåtit, att göra sin skyldighet. Oss synes det hafva varit lättare, att vinna det åsyftade ändamålet. genom meddelande al nödiga föreskrifter till Byggningskollegium om hvad det bör iakttaga, än alt, såsom nu skett, genast tillgripa den radikala utvägen alt vilja upplösa tvenne embeten, hvilket likväl befanns overkstälibart, och sedermera, obestyrkt och grundlöst förklara samma 2:ne ecmbetens medlemmar vara oskickiige i sina yrken. 4:0 Hyrornas stegring bevisar endast en tilltagande folkmängd och ett ökadt behofaf beqvämlighet nu mot förr; den lärer således icke rimligtvis kunna läggas Byggoch Murmästare till last. 5:o De öfverklagade utomordentliga kostnaderna torde hufvudsakligen böra tillskrifvas materialiernas stegrade pris till och öfver 530 procent, på nigra få år, i förening med den kuriösa — immrednirgen af byggnader, som nu uppföras. 6:o0 Då Skråordningen uti 6:te artikeln medgifver hvar och en, som kan sitt yrke, rättighet att detsamma utöfva, han må for ofrigt hafva lärt hos hvem som helst, begripa vi icke hvaruti det anklagade tvånget består. — Obilliga omkostnader finnas icke, emedan, för att blifva t. ex. Byggmästare 1 Stockholm, så vida stötestenen, skicklighet; hvilken det nu hörer till dagordningen ait undanrödja, fått någon fast grund, den sökande endast behöfver anmäla sig, är han Gesäll, hos Embetet, är hav deticke, hos Byggningskollegium, hvarefter han aflägger sitt prof, som vanligen består af en mindre ritning, och någon gång, i fall han icke af embetet är känd såsom praktikus, en modell till en taksolsskifining, e!ler dylikt. Sedan detta är fullgjordt, betalar han till Embetskassan 4 Rdr: Bko, hvarefter allt är slotadt. Intill dess någon kan framstiga och visa sig på annat sätt hafva blifvit behandlad af ifrågavarande embete, måste denna aär gjorda uppgift få gälla för sanning. Hvad skäl eger man då att klaga? Det för en nybörjsre verkligen betungande, men hvarui skråordningen eller embetet icke har någon del, är afeifken fär det så kallade Bureller Borgarebrefvet,