Aftonbladet – 14 juni 1836, sida 2

som :spicner, med omskrift: Till heder för den qvinna, som fint och snällt kan spinna, samt att denna penning må af Gerdwall få bäras på bröstet. legeriugea har ock till denaa hemställan lemnat sitt bifall. Vi bafva på ett annat ställe i detta blad infört början af Hr Thiers tal i deputerade ksmmaren, innefattande ett försvar för Fsankrikes politik och alliansen med England. Detta tal är onekligen af ganska stort intresse och förtjenar mycken uppmärksamhet. Väl igenfipner man en och annan af de bekanta fraserna deruti, hvilka ständigt äro till hands för de maktegande; men så äro å andra sidan de argumenter, hvilka framläggas såsom skäl till fredens upprättbållande, enkla och öfvertygande. Serskildt vore det högst nyttigt om desta tal noga genomlästes af den oefterrättligaste bland alla kannstöpare, Argus, som deraf skulle finna, att Engelska regeringen, som han hela tiden bortåt titulerat den ömkligaste, fegaste? mm. m., enligt Hr Thiers eget erkännande — och man kan på den Fransyska fåfängavs räkning vara öfvertygad, att en Frarsman icke erkänner för mycket hos andra i sådana fall, — varit mera verksam än Frankrikes kabinett att motverka den Hel. albhansevs inflytelser. Gårdagens nummer af tidningen Nya Argus den tredje ienehåller alltigenom cn sidan mängd poliiska kombinationer af hög vigt a ia Mäster Nadel, i anledning at Ryska Kejseinnans inställda och Hollåndska Drottoingens werkställda resa Vil. Proussen, sllt upblendadt och kryddadt i den tosingens vanliga maner med jonglörer , tramskickningar och djupa betydelser i hvarje ord som de sndra tidvisgarna både je! kapten Puff med sina framställsingar från icke ku skärka hölten så mycket nvje alt publiken. Vi hoppas en in vag fa tillfalle att meddela nå gra vidiag al då vörmgummer; emellertid taga vi Oss fiheten creslå våra sarthga kolleger, om eJj Argus, med onleduing ci ckraste icdroit, kunde lika v 2 a nagot ramn,. heder och värdighet, och derföre konstitueras t. ex bil kapte RR vid pubieiteten. Det vore väl kanske icke så stylt, som at vara kepten med florshutia men icke h.ler ett för är erkänd siom en p äfven att allid bebaofva upp: äkna den långa titelv: Nya Arsus den tredje, politisk, iitterär och komsedan pubhliciteten sllmännt ance. Måäcgenom undvek men mertiell tvdnines v.rhkaptensore bide kortere och 52 Å mera exp ess. Litteratur. Redaz lingt före detta hade vi ämnat hos läseren an1 mla en ganska läståd brechure, som vid årets början uikom i bukland:lo. En temhbgen Hilig och utbållsnde tidnirgistas hade uppkommit — och äfven vi delogo deri — om Rysslauds makt och dess politiks natur och syftning. Diskussionen begynte på det sätt, att ett Götbeborgskt Had re flekterede öfser en Upsaliensk tidnirgsartikel om Sveriges politik år 1812. Veifrån diog sig striden in i de Stockholmska bladen; och en händelse wille, alt just vid samma tid det bekanta Engelska bledet Fort-folio kengjorde några högst märkliga doekumen:er, som kastade et eget Jjus öfver den ryska polisiken. Detta gaf avledning tull en debatt i Tysklands mest lästa politiska blad, Allgemeine Zeitung, der en insärdare spådde Ewopss förslafverde och din nu varende civilisatiorens urderging, såsom följd af Ry:slavds politik och aldrig hbvilsnde irkräktningsbegar; men en anran ivsändare åter framstod och sade, att det vore icke å farligt, at Bysslands krefter vore icke så förfärliga, som det förespegledes oss. Denna debatt i Allgem. Zeiturg kebagade läsaren erinra sig ur vårt blad, der den var tcmligen fullständigt refererad och med reflxioner beledsagad, Ur.der dessa iidningssuider utkom den ifågavarande brochyren, hvars titel är: Ryssland, dess Styrelsesystem och faran dexef för Furopa. Förf begynger med on genska sipnrik och pikant jercnförelse mellan de båda entipoeduna i styrelse: RByssland och Nordamerikanska Fristaterna, hvilka oaktadt sin så skarpt