Aftonbladet – 10 juni 1836, sida 2

SS OAS —— (Insändt.) Sedan nu Stockholm, på sin så kallade saltsjösida, räknar, eller rättare under sommarens lopp kommer att räkna nästan lika så många åvgfartyg, som nu hamna vid Mälsrens, för dem beqvämt inrätiade, Riddarholmshamnen, så vore det kanhända ej så aldeles ur vägen, att man vore betänkt på att äfven för de förra rangera en.lika så beqväm landningsplats, hvartill insändaren skulle tro ingen skulle vara mera passande än den del af kajen midt för Kongl. Slottet, som nu occuperas af vedbåtar. Men — torde man invända — hvarifrån skola då de inom broarne boende innevånare afhämia sina vedbehofver? kanhända från de på Malmarne belägna vedhamnar, som ej så obetydligt skulle genom den långa transporien fördyra denna förut nog dyra förnödenhetsartikel? Härpå tror insändaren sig med trygghet kunna svara nej! — Af så mycket mera skäl, som han har sig bekant, att en stor del af de köpmansfartyg, som förut upptogo större delen af skeppsbroa omkring viktualizvågen, blifvit förlagde till en annan del af staden eller det s. k. sillhofvet, hvarigenom platsen för de öfriga fartygen blifvit betydligt större, så att man ty vårr! äfven om sommaren ser den ganska glest pekiädd. Mäånne således ej vedskutorna skulle kunna förläggas till straxt söder om Kung Gustafs staty eller den s. k. kalkbacken ? Genom denna förändring är insändaren öfvertygad, att utsigten för de i slottet boende höga personerne, borde blitva vida angenåmare, och staden vinna mer än i ett afseende; först och främst att se sin skönaste kajbyggnad frigjord från de skräpande vedstaplarna, och mer hotas med repeterande af den olycka, som vid ångfar tyget Oscars brand kunnat blifva af en ännu svårare följd i anseende till den oförsigtigheten att låta ett ångfartyg landa midt ibland vedskutor, hvarpå exempel ännu i dag ej fattas, oaktadt Justitie Kanslerens vid förenämnde händelse visade itver, såsom Aftonbladet uttryckte sig att gå till botten med ångfartyget Oscars brand.