Aftonbladet – 1 juni 1836, sida 2

ixpeclansstai egde en talrik tjenstemarnakorps, hynkeu syntes vara pligtig, au på kallelse gå Statskontoret med erforderligt tjenstebiiräde tillhanda, och utt då Statskon!eret redan bhfvit, så val till tjvnsterres antal, som till lögebelopp, definitifi regleradt de för ifråsakomne nya Embetsoch tjenstemän föreslagve löser ej annorledes kunde bifsllas, än att en Advokatfiskal finge på stat uppföras med en lön af-1209 Rdr. Emellertid visar StstsTidningens N:o 74, att, detta allv oaktadt, Kongl. Maj:t under den 12 sistl. Mars utsärant en fjerde Statskommisarie. Huruvida deita skett med eller utan rättighet till löns åtnjutande, är obekant. — Till det sedmare saknas ej förmodan, så vida någon rättelse kan tagas af Stwndernes uti underdönig skrifvelse den 6 Oktober 1834, anvmälte beslut, att de under RBiksSiatens hufvudtitlar uppkommande besparingar hädanefter icke finge användas till några bestämda löneanslag. Bland skälen som Statskontoret begagnat för dena yrkade prersonalech lömetillökningen, finves äfvea det, alt göromålen blifvit ökade genom tillkomsten af magasinsärenderne, för hvilkas skötande likväl en serskild samma af SexiusenFyrahundradeÅttiolyra Rdr, vid Riksdagen blef på indragringsstaten uppförd. Vidare att Statskontoret fait befattning med reglering af stsierna fer civila, militär, klereci och Läroverken m. m. Till en del har detta alltid varit Statskontorets ensak, och för den sistnämnde tillades genom ongl. brefvet den 21 Cept. 1833 kontoret dessutom ett fortfarande årligt arfvode af 600 Rdr. Ett ansat exempel af semma art framvisar ock den förflutna Riksdagen. Den såkallade Lappmarkska ecclesiastikfonden, efter kanslistyrelsens upplösning förvaltad af en serskild Direktion, ansåg Kongl. Msj:t i Nåder skäligt föreslå Ständerne, att låta ingå till Statsverket och att deremot anvisa ett motsvarande belopp på Riksstaten. Deita skedde. Summan i fiåga var 7000 Rdr. Mot slutet af Riksdagen erhöll Stassutskottet Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å Protokollssekrete-, rarep Romans underdåniga ansökning, att varda bibehållen vid aflöningen af 433 Rdr 16 sk., som hen åtnjutit för bestridandet af ombudsmansoch bokhållarebefattningen vid ofvannämnde ford, antingen derigerom, att han med sin, under flerårig hendläggning af Lappmarksärenderna förvärfvade, närmare karnedom kunde blifva åtminstore till en början oumbärlig att biträda det Embeisverk. som närnsast Kongl. Moj:l hädavefier kommer att pröfva dyhka ärender, eler ock, i fall ombudsmansoch bokhållaretjensterne skulle anses umbärliga, på det sätt, ait hocom såsom pension tillades ett 10tsvarande belopp. Då likväl Protokollssekreteraren Boman icke förr än år 1830, efter indragning sf kanslistyrelsen, som med Lsppmarkska ecclesisstikfonden haft befattning, blifvit inrehafvare sf de numera indragna ombudsmansoch bokhållaretjensterne vid berörde fond, åa desse tjenster erhållit konstitutorial samt den derföre anslagne sflönivg sålunda endast i form af.arfvode uppburit, amsåge Ständerne dersf följa, ait hen, enligt hittills för pensionering å Rikets allmänna indragningssiat följde grunder, icke vore berättigad att hädanefter fö såsom pension åinjuia samma aflöning, och armälte således uti underdånig skrifvelse den 21 April 18385, det de icke fusnit skäl att tilldela Protokollssekreieraien Boman den begärta pensionen. Det vill synas som hede det redan varit gifvet, att detta arfvode icke på annat sätt komme att utgå, då Kongl. Mesj:t i nåder bebagat inhemta Ständernes yttrande om pensionsfrigan, serdeles som BStänderne förut uti upderdånig skrifvelse den 30 Oktober 1834, bland vilkoren, hvarpå de sntsgit förslaget att på riksstatens 10:de hufvudtitel anvisa tllgång till eklesiastikfondens utgifter, förbehålht, det K. M. täcktes i nåder vidtaga sådsna åtgärder, som i möjeligaste måtto förminskade utgifterna, medelst bespsring så väl af aflöning eller arfvoden till de personer, hvilka icke vidare voro för Lappmarks-eklesiastikverk eller fondens förvaltning och redovisning behöflige, som ock af andre icke erforderliga kostnader. Med ett ord; det tyckes vara en afgjord sak, alt staten icke vidare skulle betungas med ifrågavarande århga utgift af 483 Rdr 16 sk. Erfarenheten ådagalågger likväl motsatsen. Genom Kongl. Maj:ts nådiga bref till direktioren öfver Löppmarks eklesiostikveek den 28 November 1835 är nemligen förordnadt, att då Statskontoret genom direktionens upplösning får ökade göromål, osktadt det, redan före nästledne riksdags början anmält behofvet af flere tjenstemän, utan att likväl erhålla dem, Protokollssekreteraren Roman, hvilken eger serskild kännedom om Lappska cklesiastikverkets ärenden, tills vidare borde gå Statskontoret tillhanda med den tjensigöring, som i sådant hänseende kunde erfordras, mot åtnjutande under tidsn, på ekiesiastikverkets anslag, af det arfvode 4303 Rdr 16 sk., som han hutils innehaft. Upplysningsvis bör nämnas att Protokollssekreteraren Roman åunu qvarstår och njuter lön på expeclianseller indregningsstat såsom ProtoNotarie vid f. d. Kanslistyrelsen, och serskildt innehar tjenst och lön såsom PessExpedi tionsNaotlarie 35 Kanel Fan FE lasa