Aftonbladet – 28 maj 1836, sida 2

Nya Argus den tredje, hvil en sedan flera år tillbaka formligen trädt i prohibitiv-systemets tjeost, och efter salig Conversatrons-bladet ärft den befattningen att såsom prohibitisternas! packhast på stat föra dess tråss till torgs onsdagar och lördagar, har sällan under denna tunga förrättning väckt så mycken medömban genom sitt svaga stretande, som sisthdne lördag den 21 hujus. Också måste man verkligen medgifva att lasset den dagen var ovanligt tungt. Sultan Mahmuds tull-tariff; — Aftonbladets förtjusning; — En äkta Dynastisk politik; — Muselmännens Sympatier; — Paschan af Egypten och hans son Ibrahim; — Portens politiska intressen och oberoende, — de för England mest förmånliga tull-tariffer och handels författningar; — uppoffringen af Turkiets komme ciella intressen — och sjelfständighet; — det fjerde Aftonbladet, också det WNordinska Aftonbladet kalladt;? — skillnaden emellan dynastisk och nationell politik återupptagen.: — agenter och misswenärer som kringreste i de Fransyska hannarne; — Doktor Bowring; — Fransyska tulltariffen och navigationslagarna; — betydliga ändringar till fördel för Englands industri och sjöfart; — RBysslands domination öfver Europas fasta land; — den för Frankrikes framtid så oändligt vigtiga besittningen af Algier; — traktaten i Unkiar Skelessi;— meneer af de Engelska Ihandelsinteressena; — missionärers kringsändande och dylikt? — Dasgligt Aliehanda och Aftoubladet: — Amerikanska handeln på Engelska Antillerna; — praktisk verkställighets fråga; — den statsekonomiska propagandan i England ; — Tyska regeringarne och opinionerne i Tyskland; — den stora Amerikanska statsmannen Clays tal i ongressen 1833 en bankrutterad Engelsk handlande från Guersey, hvilken Clay namngifver; — allmänna sammankomster och petitioner, till kongressentomtariffens afskaffande, men å hvilka petitioner de flesta underskrifter vid närmare undersökning befunnos falska m. m. allt detta hade den arma dragaren fått lassadt på packkärran. Bör man väl då undra om han sparkat och blifvit istadig? Hufvudsumman af alla de statsekonomiska lukubrationer, hvarmed Argus nn åter på en tid börjat traktera sina läsare och egentliga ändamålet dermed, har varit att genom framhållande af Preussens och Föreata Staternas exempel i tullagstiftningsväg, hå!la en spegel för oss Svenskar huru vi jemväl borde bete oss. I detta hänseende citerar Argus åtskilliga fakta, scm vi icke utan orättvisa kusna neka egenskapen, att vara intressanta; och för att äfven vara bindande, hafva de blott eit fel, nemligen att de äro diktade, likasom den citation Argus sistlidne höst, ungefär i samma ändamål som nu, gjorde af ett tal af Engelske ministern Canning i Underhuset. Det lyckades oss då, efier flerfaldiga fruktlösa uppmaningar till Argus, om producerande af Cannings tal i original, att genom införande deraf i vårt blad visz2, det berörde tal hade varit af en motsatt! syftning emotden, som Argus ville gifva deråt, och hvilken den oförsynte skrodören lade såsom en hörnsten till den degens arbete på det politisk Babel, der han sjelf är. draken, och der den Babyloniska språkförbistringen ing.lunda fattas. På samma sätt nödgas vi ty värr, nu åter rifva ned några af hans falska upstaplingar: Så t. ex. aterar Argus den store Amertkanske statsmannen Clay. såsom upphofsman till det nuvarande Amerikanska tullsystemet af tariffernas succesiva nedsättande. Det är likväl temligen allmänt bekant, att far var rentecentaplen för doo c I AÄÅAmarivan ct em. EE Sr