Aftonbladet – 19 maj 1836, sida 3

RR i i L i I I I i i 1 i i I i I I H inre, och då Hr Åssessoren Wilson hestigt uikommit derifrån somt mamseill Rocirg frågat hvad som vore å färde, Stadsfiskalen gått iv, och dervid hört, ast Hr Grefve Löwen, som synnerligen mycket uppbragt varit stående på golfret, yttra, Phyert fog han vägen den rackaren (eller något dylikt) hs:m fick för Itet, hvarefter Stadsfiskalen af fir Borgmästeren Ålund fått en upplysning, att Hr Patron Lindh blifvit slagen af : Grefve Löwen. från kärande sidan framställde frågor förklarade vittnet sig icke kuuna bestämdt uppgifva, till hvilken Hr Giefve Löwenus föga, hvart Hr Brukspatron Lindh tagit vägen, varii ställd, ävensom att vilinet vid ifrågakomne tillfälet icke hört någet yt.rande tälles mot Hr Brukspaironen Lindh af Hr Rytumäs aren Wesifeldt. Up pläst och vidkz ntd. . vå från åä:acde s fiende alt svaranderae, äs to så: Da mis:h ndlat Ar Bruktspatrouen iindh, ra os aftronras Of fålfande anst Hr Giofes Ha ilva, mät e ale ett vppgg fva hara och gär de Binlspete es 0 gatt g mat biistlis ercfyc, svarad: He G efve läwoa oci Fr Hyttnäs stares VVe tf lit, act de i detia afseende icke hade något vidara att anföra äv hrvd de tevids gjor, och tillsda Hr Yy. Häralslöfd.vgrh erizm2n, att da detta vore en omsitä: utligho s ösa ella sörde Hr Crukspattoncn Lindh och r isvelvs Hambtog, deosimua ic borde ifbila des med för-varsnds sak, iolst, jm sicdgandet uti 17 ta itlet 33 9 Bä terångshalien, det altever bäracdon sitt kä omål laghigon bevisa, och en såvan hb ovisnivupg, så HH: Grefre Hamillon ic4e ärimäålst töms, coligt H v Häcadshöfdiegens förmenandes nu icke skulle hyvarten kunna eller finge åstalkommas. Häremot isvände Hr Landskanslisten Falk å sin hufvudiuans vägusr, att då Hr Brukspatron Lindh red sig visste, att han icke förfördelat Hr Grefve tlamilton, det med stöd af sista mom: uti samma lag 6., måtte iläggas svaranderne, som åberopat uti frågakomne omständighet, den samma i bevis leda. Hvarefter, och sedan Hr v. Häradshöfdingen Hertzman på förut anförde skäl förnyat sitt bestridande, angående Hr Greiven Hamiltons inblandande i saken, och derjemte tillkännagifvit, alt Häradshöfdingens hufvudmäns afsigter vore att värja sig endast inför opinionev, och icke inför lagen, parterne tillsades afiräda under Ccet rätten öfverlade till följande, för dem åter inkallade afsunnade Utslag. Som enligt hvad upplyst, och å kärande sidan medgifvet är, att Hr Grefve Hamilton icke varit tillstädes vid det omstämde tilifsllet, och bemälde Grefve uti förevarande sak icke blifvit instämd, anser KämnersRBätten vid slikt förevetande, stridande mot en laga rättegångs ordning, att under handläggningen af detta mil, i hvilket parterne dessutom till i dag varit förelagda att förete all den bevisning och inkalla de vittnen, hvaraf de ernade sig vid denra rätt begsgna, till ransaknings ämne upptaga sådana förhållanden, som möjligen egt rum mellsn Hr Brukspatronen Liodh och Hr Grefve Hamilton, sig icke kunna fåsta något alseende å Hr Landskanslisten Falks å dess hulfvudmans vägnar gjorde påståenden om Hr Grefre Löweas och Mr Ryttmästaren Westfeldts förpligtande, att, augående diss af honom nu uppgifae omständigheier, svzromål ingå, Hr Brukspatronen Lindh öppet lemradt, att i händelse af befogenhet, mot Hr Grefve iiamilton utföra dena talan, hvartill han kan sig befogad finna. Häremot aniwnälke Landskanslisten Falk å dess hufvudmans vägnar, missnöje, sow antecknades till fullföljd medhulfvudsaken, hvarefter Hr v. Häiradshöfdingen Hertzman, med anhållen om dess intagande i protokollet ingaf ett af Hr v. Häreadshöfdingen sedermera uppläst axförende till protokollet så lydande: (Slut följer) YtterhHiocare till äreskänk åt Mamscll Posins i Örebro.