Aftonbladet – 17 maj 1836, sida 2

Norges suveränilet och den unionsmessiga jemnlikheten. Hvad våra öfriga diplomatiska förhållanden angår, .så kommer denna sak visserligen under öfverläggning, men — svårligen ull eu tillfredsställande resultat. Ett wigtigt arbete kommer at i hög grad taga i enspråk det närvarande Storihingets tid och kraft, Lemligen regleringen af landets försvarsmedel, i synnerhet marinens organisation och införandet af en allmän bevärivgsskyldighet, bvilken likväl, i anseende till landets stora naturliga försvarsmedel, och med ett väl organiseradt sjöväsen, kommer at blifva föga tryckande för den enskilde. Men önnu återstör en fråga af högsta politiska vigt. Genom grundlagsn äro nemligen Statsråden (ministrene d v. s. regeringen) icke blott uteslu:ina ifrån att kucns väljas till represertanter, utan äfven från alla förhanelinga r i Storthinget, så att till och med regeringens förslag, sedan de hhfvit represeniationzn förelagda, måste lmnas åt sitt öde, och derföre ofta, till en del bloit genom missförstånd, blifva jenimerligen stympade; I iy Sto: thingets grundlagsenliga rätt att kalla StatsBåden inlör silt skrank tll af. gifvande af förklaringar, har, af Jätt becriplia stäl, aldrig kommit att användas. Detuta etadgande, hvilket hvzsr och en numera anser för ew politiskt mirstag, har utan tvifvel tillkommit af frukian, att Sttsiådens deltagande i Storthingets sammankomster skulle Lunna gifva dem ett otillbörligt inflytande på 1epreseniatiorgn, så vä i anseende till deras förmodade större sakkännedom, som vigten af deras sociala ställning. Men liksom detta Statsrådens uteslutande från förbandlingane synes förråda ett ovärdigt misstroende till represeniaaternes insigter, karaktersfasthet och oafhängighet, och lätteligen kan blifva ofördelaktigt i anseende till den nytta, som kunde uppkomma af der2s medverkan, hvilken alltid vore välgörande, ofta nödvändig; så beröfvar detta stadgande derjemte Storthinget det nödvändiga inflytandet på regeringen, och skulle, i fall denna sednare vore mindre upplyst, frisinnad och pstriotisk, lätteligen kunna störande ingripa i det goda förstånd och den endrägtiga samverkan, som bör råda mellan statsmakterne Det är derföre glädjande, att regeringen i denna, för utbiidande ef ett konstitutionellt och krefigt staislif, så högst vigtiga sak, tagit initiativet; och förslaget alt Statsråden måtte erhålla säte i Storthinget, och således äfven rättigheten att taga del i alla förhandlingar, fastän naturligtvis icke i omröstningaine, kommer sikerligen att gå igenom i Storthinget. Det är latt alt inse, att genom antagande af detta förslag, blir det omöjligt för en :oduglig person, tt hålla sig uppe på en så inflytelserik plats; att förhandlingarne i Storthinget komma att derigenom förkortas och blifva grundligare, och att folkets kontroll öfver de mäns förfarande, som fått sig ledningen af de allmänna angelägerheterna anförtrodd, derigencm blir betydligt starkare. Så skall äfven detta bidraga att utbilda och fullkomna vår iyckliga statsför—fattning, under hvars välsignelserika skydd vårt fådernesland icke blott blifvit räddadt från undergång, utan, med. jemförelsevis svaga hjelpkällor, stigit till en glådjarde höjd af intellektueil utbildning och materiellt välstånd. Dessa äro de arbeten, med hvilka det nu församlade Etorthinget kommer sit sysselsätta sig, och hvilka, jemte de vanliga genom författningen bestämda göromål, såsom budgetezs uppgörande, revisionen af re—geringsåtgärderne m. m. komma att taga ella Storthingets krafter i anspråk.