Nya underrättelser om Hvitbetstillverkningen. Ifrån Valenciennes skrifves under d. 26 i förra månaden följande: Fsbrikationen af hvitbet-socker drifves här med större liflighet, då hvitbetorna i den tunga feta lerjorden, som är af en mer grågul än svart färg, frodas ganska väl. I stadens grannskap finnas endast åt ett håll tolf suderier, inom en ganska hten omkrets. Då förrådet af hvibetor nästan är helt och hållet konsumeradt, så äro nu blott några af de större fabrikerna i verksamhet, hvilka drifvas med ångkraft och hydrauliska pressar. Medelst dessa utpressas en nästan svart saft uti en kittel, hvari densamma, med tillsatt kalk, upphettas genom kopparrör, som ledas inuti kitteln, till omkring 62 gr R. — Så snart den uppsjudande fraggan afskummats, filtereras saften genom animaliska kol, inkokas ännu en gång och silas på nytt. Derpå låter man det återstående vattnet afdunsta, till dess saften blifvit tjock som siwsp, då den är tjenlig att gjutas i formarna och kristalliseras. Den derifrån afflytande sirapen kokas ånyo, men lemnar sämre och mörkare soeker och sirap. Det socker, som erhålles efier första kokningen, är af fastare korp, bättre krystalliseradt, af en renare och bättre smak än det Indiska och äfven hvitare; genom en längre kokning kan man erhålla soekret fullkomligt rent, men detta är af staten förbjudet. Uti en by nära Valenciennes, vid namn Onnasing, har en landtman inrättat en socekerfabrikstion inuti sin egen stuga; den utgöres af en rifmachin, en handpress, flere filtreringsmachiner och några pannor, hvari ham kokar saften omedelbart öfver spiselden. Hela apparaten har han sjelf med sina tvenne söners tilljelp förfärdigat. Hans rättning har blifvit undersökt och en medalj honom tillerkänd. ann AD TEST VREETYN TAI TY AE adde