Aftonbladet – 19 april 1836, sida 1

mmm I I —— ,-—-— !2mm ERROR ER —— EE ER———-A— ——— LI RE NE EE OO Septemberlagarne falla i glömska, afskaffa dem eller åtnöja sig med att gifva nåd åt en och annan af de personer, som blifvit dömda för politiska förbrytelser? I senare fallet är det icke sannolikt, att man dermed dröjer så länge som till den 1 Maj (Filipsdagen); ty ministeren måste framför allt antaga en säker ställning, och en som icke är tvetydig. Paris den 29 Mars 1836. I mitt sista bref gjorde jag Eder i korthet reda för det resultat, hvartill den nya ministerens ställning sannolikt skulle leda. Såsom tvenne väsentliga punkter uppställde jag först den beständiga söndringen mellan Herrar Thiers och Guizot, och widare den oafvisliga pligten for den nya ninisttren, att beträda em politisk bana, som stod i harmoni med tiers partis åsigter. Slutligen en mer eller mindre nära förestående söndring mellan Hr Sauzet och Hr Thiers, i sådant, som rörer presidentskapet i konseljen. Ni ser huru efterhand alla dessa förutsägelser förvandla sig till verklighet. I. Kammarens sista sessioner afgaf Hr Sauzet en förklaring öfver sina grundsatser, som väl ännu icke står i opposition med kabinettet af den 13 Mars, men dock ger ministeren ett helt annat ursprung. Hr Thiers yttrade häruvil icke ett ord, ehuru han är president i konseljen. Detta visar redan till en början likgiltighet, och tingens makt drifver honom allt längre och längre från det förra kabinettets system. Enligt min åsigt torde den nuvarande ministören förblifva oförändrad under innevarande session, men under tiden mellan denna och följande session, eller. då denna senare inträdt, en ny krisis förestå. Det är möjligt att Hr Thiers bibehåller presidentskapet i konseljen, men i sådant fall torde Marskalk Maison och Amiral Duperrg lemna rum för tvenne ledamöter af tiers parti, för att gifva åt konseljen en ännu starkare pregel i denna anda. ÅA andra sidan vore det väl möjligt, att vid den inträffande krisen Hr Thiers komme att utträda ur ministeren, emedan han fästat sig för mycket vid systemet af d. 13 Mars. Också döljer en stor del af tiers parti icke för sig sjelf, att Hr Thiers icke är någon så utmärkt person, att man kan göra honom till hufvudanförare och ställa honom i spetsen för partiets politiska förhoppningar. De skulle gerna se en mar bland de sina upphöjd till presidentskapet i :kotseljen Först häde de Dupin i sigte; men vid nogare eftersinnande insågo de, att han her för litet fast hållning i sina meningar, hvarföre de, i fall af en förändring i ministören, tänkte på Sauzets upphöjande till denna värdighet. Hvilken kombination, som ock kommer i fråga, så kan man ej undgå att anvisa Odilon Barrot en plats i ministeren, emedan majoriteten nödvändigt behöfver hans understöd, och han således förr eller senare måste få fast fot i styrelsen. VWVenstra sidans taktik är fin; hon understödjer ministeren, och hvarföre? Jo, för att fullkomligt söndra denfrån doktrimärerne, för att bryta den förra majoriteten, och när denna majoritet blifvit helt och hållet upplöst, då ministeren icke mera kan ega bestånd atan genom venstra sidan, då skall denna söka att komma till styret. Emellertid. kommer denna manöver att möta en bestämd opposition, neml. af Ludvig Filip, som är en alltför upplyst furste, för att ej inse, att venstra sidan skulle föra honom till undergång, och att han alldeles icke kan anförtro henne styrelsens ledning. Hr Odilon Barrot säger sig visserligen vara en vän af dynastien ; men det gifves ett sätt att vara dynastiskt sinnad, som tvertom bereder regeringens undergång, och detta är just hvad Odilon Barrot menar. Ni ser att alla ställningar och förhållanden förändrat sig sedan ett års tid. Dokirinärerne hafva retirerat in i oppositionen i Journal des Deåebats, och detta är deras dagliga politik. Hr Guizots senaste tal från tribunen är en ganska vacker produkt, men har likväl icke haft den verkan man deraf väntade. Hr Guizot har med alltför oförtäckta ord sagt hvad han sträfvade för, angifvit yttersta målet för sitt system, och under denna synpunkt gaf han hugg på sig. Sedan dess är söndringen mellan det gamla och mya kabinettet ännu mera fullständig. Hr de Broglie har helt och hållet dragit sig från affärerne, och synes icke mera lefva för dem. Det är Hr Guizot ensam, somm får vara iverksamhet, och oaktadt sina sträfva och torra former är han,. såsom hekant är, ganska driftig. Journal des Dåebats tillhör honom med hull och hår. Artiklarne deri liksom flyta ur hans penna, Hr Guizot är ofta på hofvet, och har redan tvenne gånger varit bjuden till middag hos Konungen, som visar sig serdeles vänlig mot honom. Paris d. 29 Mars 1836. Ministeren är och för . blifver i ett kritiskt, feberaktigt tillständ. Nästan hvarje qväll ger hon ut en vidlyftig bulletin i Journal de: Paris, hvari hon söker dölja sin oro, sina qval. Ministeren förkunnar att der fullkomligaste endrägt råder i konseljen, men man tror henne ej; ty H:r Thiers, som företrädesvis lystrar tillder konungsliga viljan och måste