4 oo UTRIKES. Frankrike. , Förhören med de anklagade i och för den s. k. Neuilly. komplotten aro nu slutade, och man har börjat af höra vittnena. Boireau fortfar att återkalla allt hvad han sagt infor Parskammaren. I sessionen den A1:ste April upplästes några bref från honom till fru Petit, hvilka väckte mycket uppseende. Boireaws återkallande af sina utsagor är af så mycket större betydenhet, som de, enligt hvad bekant är, voro de förnämsta bevisen emot Pepin. Han försäkrade nu, att allt hvad han sagt i Pärskammareas session den 14 Febr. varit osanning. Men ropade Generalprokuratorn, det är ju en skändhghet utan like, hvartill ni förklarar er skyldig! För att rädda er, har ni då störtat oskyldiga i förderfvet! Och Jsen, mina Hrr Jury-män, att detta bref är af en man, som icke vill fördölja någonting. — Det är en mans språk, svarade Boireau, som var rädd, och jag var då nog svag, att hysa fruktan. Hans uppförande var i öfrigt djerft och oskickligt, och Generalprokuratorn måste hota honom medännu strångare straff, än det, hvartill Pårskammaren dömt honom, — En tidning berättar, det fråga skall vara om en trippel-allians emellan Frankrike, England och Osterrike emot Ryssland. Journal des Debats. söker äfven. visa, att Österrike allt mer drar sig tillbaka från Ryssland och närmar sig till Frankrike och England, såsom prof på hvilken sinnesstämning bladet anför, att de Österrikiska tidningarne försvarat Frankrike mot de Preussiskes anfall. Quotidienne berättar att man nyligen funnit på porten till en viss främmande diplomats hotel följande anslag: Avis aux potentats! traktaten i Wien, som man trodde hafva gått förlorad, bar blifvit återfunnen under en af Barrikadernas gatstenar. Närmare underrättelse fås hos J. des Dåebats, som kan upplysa om de förändringar, nämde traktat undergått genom händelserna i Julh. i Det talas icke mer om Kammarens upplösning, utan. Hr Thiers anser för säkert, att sessionen skall aflöpa fredligt, och att ministtren kan vara utan fruktan för de doktrinäras obenägenhet. Desse upphöra väl derföre icke att stundom bilda en liten opposition, men hvilken man icke anser farlig. Någon anmärkte nyligen till Hr Thiers, att den majoritet Mimstrarne hade för sig, var helt och hållet negatif. Nå ja, svarade Ministern, den majoritet, som understödjer Melbournes minister, är likaledes endast negatif, men vi se lik väl att icke FRAARIYESD LIGA VRETA sådant hindrar dess framgång. — Man väntar med det snaraste i Deputeradekammaren en kommissions-berättelse af Hr Ducos rörande tull-lagarne, hvari kommissionen tros komma att yttra sig helt och hållet till den fria handelns förmon. Hr Ducos utvecklar dei prohibitif-systemets historia, hvilket han bevisar från sin början hafva varit rent af pohtiskt och ej utgående från ekonomiska grundsatser. Man tviflade emedlertid, det kammaren i närvarande session skulle hinna med att be: handla detta vigtiga ämne. — Det lärer ba varit fråga om en duell emellan Krigsministern Marskalken Maison och den äldsta af Frankrikes Marskalkar Moncey. Anledningen lärer ha varit följande; de båda Marskalkerve hade i början varit ense om tvenne oflicerares flyttning, men ministern hade sedan vägrat, att gifva den af Marskalken Moncey rekommenderade, den begärda platsen, hvarvid han skall hafva yttrat: Vi ha vid Invaliderne tillräckligt af Monceys kreatur och skydd lingar.? — Till följe häraf skickade den senare honom ett utmaningsbret. Man hoppades likväl att i godo kunna bilagga saken. — I Paris och trakten deromkring hade de senare dagarna rasat en förfärlig storm, som aflyft tak, störtat skorstenar, upprykt träd och kullstjelpt vagnar. i Det berättas, att Hr Humann haft en audiens hos Konungen, då H. M.. skall beredvilligt hafva gått in på f.d. Financeministerns 1dder om räntenedsättningen. En komite . skulle nedsättas, bestående af 12 Pärer och 12 Deputerade, för att pröfva de olika föreslagna sätten för verkstalligheten, och projektera ett lagförslag att förelägga kamrarna i nästa session. — Från Toulon inberättas anledningen till Trocaderos brand, som varit, att då de för afbränningen omkring skeppets sidor fastbundna ljungknippor antändes, hade man glömt att borttaga en mängd tågvirke, som nedhängde från ställningarna vid aktern. Dessa tåg togo eld och aniwände ställningarna, hvarifrån elden snart meddelade sig åt skeppet. Ny . 1 Spanien.