Aftonbladet – 14 april 1836, sida 1

im ktinttttskörameye— — —Tm —— mk en gardet, en stiftelse beräknad så väl på frihetens som or4ningens upprätthållande. För att öka dess styrka och förhättra dess organisation, har jag till en början låtit yerkställa det i förra sessionen af Prokuradoreskammaren antagna lagförslaget; för att fullborda dess beväring, är ett stort antal gevär anskaffädt, hvilka skola fördelas, i mån af behofven. Jag är öfvertygad, att nationalgardet, fullkomligen organiseradt, skall svara mot ändamålet med sin inrättning. Det har onekligen, under de sednare tiderna, gjort betydliga tjenster, och genom detsamma har det allmänna lugnet blifvit upprätthållet, med undantag af några obeytydliga oordningar, hvilka knappt uppkommit, för: än de genast åter blifvit dämpade. Min regering har vidtagit de åtgärder, som hon ansett lämpligast, för att förekomma deras förnyande, och jag hoppas, det J skolen gå mig tillhanda med Ert råd och biträde, för att gifva dessa ätgärder önskad verkan. Å De förra Cortes hafva med förtroende beviljat kredit!agen, som min regering begärde. Hon åsyftade dermed att, genom detta bevis på endrägt mellan de högsta statsmakterna, stärka sig sjelf i den allmänna meningen -och sålunda lätta sitt svåra värf. Hon önskade för öfrigt endast begagna detta förtroende under Cortes såmmanvaro, under deras skydd och inflytande. Detta lyckades likväl icke, och regeringen såg sig derigenom tvungen att använda den ute omordentliga makt, hon fått sig uppdragen. Löftet om en förbättring i statens borgenärers beligenhet emottogs med allmän entusiasm, och min regering ansåg dess uppfyllande för en af dess heligaste pligter. Detta var anledning till de dekreter, som blifvit utgifna från medlet af förra månaden tills nu; de ledde alla till det åsyftade ändamålet och några af dem till en ökad säkerhet för statsskulden eeh till uppfyllande af folkets önskan. — Det är intet tvifvel underkastadt, att de andliga stiftelserna i fordna tider gjort staten stora tjenste:; men som de nu: hvarken stå i barnioni med :bildningens framsteg eller med tidens fordringar, så rkade den offentliga meningea deras upphäfvande, och det skulle hvarken varit rättvist eller ändamålsenligt att sätta sig deremot, . . ; Det kostar nationen inga nya upoffringar, och till följe af kreditlagen, ha inga nya utskylder blifvit henne pålagda, utan det har lyckats regeringen, att, ehuru med någon svår righet cch efter något dröjsmål, bestrida de allmänna utgifterna endast med de tillgångar, som förut stodo till. hennes disposition. i De: reformer och förbättringar, som äro nödvändiga att införa i Finpansdepartementets . serskilda grenar, hafva blifvit förberedda . med, den öfverläggping och omsorg, som äre oundgängliga vid dylika ärender, hvari ingenting är så farligt, som öfverilade och obetänksamma förändringar. Men regeringen, som icke här för afsigt att, istället för verkliga förbättringar, gifva ,;toma teorxiery ärcnuzsysselsatt med: att ordna de vigtigaste punkter i: denna förvaltningsgren och in föra ett fullständigt system i hela administrarionen, Emellertid äro de allmänna inkomsterna underkastade vexlingarne af de förhållanden, hvari staten befinner sig; ochi samma mån vi närma oss freden, hvilken icke, kan vara långt borta, skola inkomsterna bli betydligare oelh deras upnbörd, mindre svår. Men om nationen behöfver fred, så betöfver hon icka mindre rättvisa. En god lagskipning beror af en ändamåisenlig lag, hvarifrån hon bör utgå. . Det är mig en glädje att kunna: underrätta Er, att civillagen i detta ögonbl:ck är underkastad den sista revisionen; att strafflagen och kriminal-rättegångsordningen redan är färdig, samt att handelslagen likaledes skulle varit fullbordad, om icke nödvändigbeten, att sätta den i öfverenstämmeise ved civillagen, fördröjt detta arbete. i . Det är mig äfvenledes kögst angenämt att kunna säga Er, det provincial-deputationerne och municipaliteterne på ett värdigt sätt svarat mot de förhoppningar, hvartill deras, genom de sista författningarna, fuilbordade organisation gaf anledning. Sammansatt af medborgare, utmärkta genom silt förstånd, sin redlighet och sitt nit, bafva de, på det berömvärdaste sätt svarat mot sitt ändamål, och jag bör gifva dem detta offentliga betyg af bifall, icke blott för det nit, hvarmed de bevakat sina provinsers intressen, utan äfven för det verksamma bistånd, som de lemnat min regering vid den sista utomordentliga förstärkningen af aru en, it storartadt företag, att fullborda alla påbörjade landsvägar i riket och begynna nyas aniäggning, skulle alltid varit ett ganska värdigt föremäl för reger:ngens bemödanden, i anseende till den utomordentliga lyftning, som derigenom gifves åt all slags näringsflit. — Men : navarande ögopblick måste detta företag äfven anses som det verksammaste medlet att qväfva sista fröet tili inbördeskriget i Spanien. Min regering sysselsätter sig derföre oaflåtligen med medel till dess utförande, och den dag är icke långt borta, då, sedan rebellernas dåraktiga förhoppnivgar blifvit skingrade, genom våra. :egerrika härar, samt uwutcch inländska kapitalisters förtroende återvunnits, detta stora och välgörande förslag skall skänka arbete och. ä lig utkomst åt en klass olycklige, som eländet nu tvingar att. ställa sig under pretcuder tens baner och bära vapen mot sitt fädernesland.. I det jag ter der Er uppmärksambet på denna vigtiga och allmänt nyttiga åtgärd, kan det ej vara min afsigt att ett enda dgonblick atteda Er verksamhet, höge Proceres och Herrar Prokuradorer, från det föremål, för bvars skull de förra och puvararde Cortes blifvit sammankallade; detta föremål måste vara det förnämsta af alla, emedan det är det nödvändigaste till fulländande af vår politiska reform. Men jag bar icke yclat neka mig det nöjet att i Ert minne återkalla och bos Er rekommendeia de förbättringar, som kunna vidtagas i åtskilliga förvaltningsgrecar, särdeles i finansoch krigs-departementet, och hvarpä vi böra använda hela vär sorgfälligket. . , i Er församling är ett räddningsankare, en borgen för rationens lycka, ett säkert stöd för min regering, ett olycksbådande förebud för ordningens cch lagarnes fiender, samt ett död.tecken för upprorsskarorna. För mig är hon der