Aftonbladet – 13 april 1836, sida 2

a Rn nn — Rn REVY AF TIDNINGARNE. Upsala Korrespondenten har, ianledning af den recension vi uti förra månaden meddelade öfver den utaf Ofverste Gustafsson ff. d. konungen Gustaf Adolf), forfat.tade brochyr öfver 1809 års revolution, med en tjenstaktig hetta fästat 3ig vid följende uttryck i bladet: Att det var konungen sjelf som, ville börja penninge-oredan i banken, då han, för att plundra densamma, till Fullkväktige utskickade Baron Rosenblad; n. v. Justiue Statsministern. — Denna upgift påstår Korrespondenten att Aftonbladets redaktör sjelf måste vara öfvertygad är rent af diktad och endast gjort i afsigt — som det tyckes, — att svärta och beljuga oskyldiga och af fosterlandet högst förtjenta personer.? För att bevisa detta och lemna vår publik tillfälle att bedoma den samvetsgrannhet, hvarmed Aftonbladet söker bearbeta det allmänna tänkesättet, meddelar Korrespondenten ett aftryck? af f. d. konungens befallning till Bankofullmäktige, att sammanträda kl. 7 tf. m. d. 13 Mars; vidare samma konungs bref till Bankofullmäktige af samma dag, kontrasigneradt af M. Rosenblad, med begäran om försträckningaf Bankens, fullmäktige anförtrodde medel, för konungens tryckande penningebehof, samt hemställan huruvida Banken kunde ega behörig säkerhet i hufvudstaden. Afvenså meddelas fullmäktiges vägrande svar på denna framställning. Nu står på sjelfva den i Korrespondenten tryckta afskrift följande öfverst att läsa : ?1309 d. 13 Mars framlemnadt af Herr Baron och Statssekreteraren Rosenblad personligen. — Dito dito upläst i dess närvaro.? — Man kan omöjligen vara på en gång mera naiv och beskedlig, då man vill öfverbevisa en annan om sannimgslösa uppgifter och bristande samvetsgranhet, än att sjelf meddela dokumenter, som bekräfta dessa uppgifter. Eller måhända, att döma af den finhet och takt, som är en känd egenskap hos denna, näst den godaste af våra redaktioner, man får antaga, att hela artikeln är en ironi, enär sjelfva corpus delicti för öfrigt är ett.så allmänt känt bidrag till revolutionens historia och karakteren af den rol, n. v. Herr Justitie Stats-ministern dervid spelade, redan fått en så bestämd plats sig anvisad i allmänna omdömet, att troligen ingen behöfde se detsamma för bristande kunskap om innehållet, — Samma blad innehåller äfven i sitt sista nummer anmärkning om trenne tryckfel ati Aftonbladets relation om Vetenskaps-Akademiens årssammankomst, nemlisen att ordet Runvstenar på ett ställe blifvit nyttjadt i stället för Rullstenar? samt att namnen på tvenne af de prisbelöningar Akademien utdelar, blifvit oriktigt up-gifna. — I anledning häraf må det -tillåtas oss erinra att det förstbemälte ganska väsendtliga tryckfelet visserligen insmygt sig i början af Artikeln, men att likväl rullstenar finnes riktigt nyttjadtlängre ned och att rättelse dessutom meddelades dagen derpå ; samt hvad de båda andra uppgifterna, eller angående LindBbomska och Fernerska priserna beträffar, hade vår referent uttryckligen tillkämnagifvit sitt tvifvelsmål, om namnen voro rätt uppfattade, hvilket ock synas vara Litet maktpåliggande; ty man kanju vara väl hemma i alla möjliga veteuskaper, utan att. hafva lagt ett par mecenaters namn så roga på minnet? Men sådant utgör utan tvifvel det vigtigaste af allt i Korrespondentens ögon, hvars redaktion kan jemföras med det slags lärde, som anse för en vida större förtjenst att känna titlar, editioner och tryckningsort på böcker, än att veta något om deras innehåll. Ett serskildt bevis för denna förmodan finnes just tillhands i samma artikel, då Korrespondenunder det han fästat sig vid förutnämude anmärkderemot förbigått ett väsentligare tryckfel 1 uppsaisen, på tredje sidan, andra spalten, 1:sta raden, hvarest står att Aldehyd utmärkte sig såsom det första af organiska ämnen, hvilket likt de oorganiska kropparna eger sin radikal-syrlighet och sin syra; bör vara: hvilket, likt oorganiska kroppar, eger en radikal med sin oxid, sin syrlighet och sin syra. Hvilken djupsinnighet att göra sådana anmärkningar som Korrespondenten framställt, då man icke är i stånd att urskilja ett sådant tryckfel som radikal-syrlighet , hvilket vi sjelfve ansett för så i ögonen fallande, att vi hade trott en erinran derom, af sådan orsak öfverflödig, om ej Korrespondenten gifvit oss en anledning dertill.Z ten, ningspunkter, — — Hen Göteborgs Dagblad, som förmodligen funnit att vipsten på det nya året icke uppgått emot den inre -tillSAN NA RA AA LR